“Har skruvat ihop två hyllor från IKEA. Känner mig otroligt händig och förtränger alla tankar om att vem som helst hade klarat det”. Citatet kommer från en vän men visst känner man igen sig? Faktum är att denna känsla är så pass vedertagen att beteendeekonomer gett den ett namn: the IKEA-effect.
Lyssnade nyligen på ett samtal mellan Dan Ariely och Malcolm Gladwell där den senare berättade varför hans bok Blink blev så misstolkad. Gladwell använder den beteendeekonomiska termen anchoring, det vill säga hur våra beslut förankras vid en liten, inledande bit information, för att förklara varfr Blink blev så misstolkad. Anchoring är troligtvis beteendeekonomins mest kända […]
Om två dagar är det dags för idéfestivalen Fixidé på Lava. Psykologifabriken har blivit ombedda att hålla i ett samtal om makt och ansvar i kulturvärlden. När jag fick höra att arrangören även var peppad på att ha med ett så kallat icke-konferensmoment så var jag ju tvungen att propsa för att vi även skulle ansvara för denna.
Så här i Ipad 2-tider känns det relevant att påminna om paddans osexiga syssling läsplattan. Även om Kindle är Amazons mest sålda produkt någonsin så är dess succé omöjlig att jämföra med Ipads. Jag är själv en stolt ägare av en Kindle men hur varmt jag än talar om min platta så har jag svårt att övertyga personer i min omgivning om dess awesomeness. Hur kan min bild av plattan skilja sig så mycket från de icke-invigda?
Den 3:e, 4:e och 5:e maj kommer vi att hålla våra utbildningar i ett nytt format i våra egna lokaler. Eftersom vi naturligtvis vill se till så att dessa blir så bra som möjligt viger vi några platser åt våra Facebook-fans. Vi är övertygade om att detta är personer med ett stort intresse för psykologi […]
För tre år sedan la professorn Micael Dahlén fram en spännande teori om hur vi värderar saker. Dahlén som arbetar på företagsekonomiska institutionen på Handelhögskolan kallar dagens samhälle för Nextopia, ett samhälle där man aldrig är bättre än sin senaste pryl. I sitt sommarprat 2010 utlovade han en ny bok men sedan dess har det varit tyst, varför?
I boken Paradox of choice poängterar den amerikanska psykologen Barry Schwartz att man sällan oroar sig för vilket typsnitt man ska välja. Standard inställningen är på Times New Roman, 12 punkter, och i 99% av fallen så är denna inställning allt man behöver. Schwartz har länge drivit tesen att den ökade valfriheten delvis ligger bakom […]
Jag har alltid en förmåga att bli sjuk i slutet av en semester. Oavsett vad jag lyckas dra på mig så är responsen från mina medmänniskor alltid den samma: “Vilken tur att det skedde när semestern nästan var slut”. Naturligtvis håller jag med om detta, det hade ju inte varit så värst kul att “pumpa puder” i St: Anton i åtta dagar med feber men lite psykologisk forskning fick mig att fundera om det omvända inte hade varit bättre. Det vill säga att ta förkylningen först.
Att kritisera produkter är inte riktigt min tekopp men ända sedan den första dj-appen till Ipad lanserades har jag gått runt och undrat: var detta verkligen det bästa ni kunde komma på? Givetvis är det lätt att komma med denna kritik i efterhand så jag tänkte tänkte fokusera på vad skaparna av Dejay for Ipad saknade, nämligen divergent tänkande.
Är du också en av dem som alltid lämnar en föreläsning vid den första rasten om föreläsaren inte levererar? Psykologiskforskning visar att du kanske gör helt rätt i detta. Ditt första intryck är alltså många gånger skrämmande korrekt.
1993 intog akademikerna stadshuset i Bogotá. Ledaren för detta intåg var matematikern, filosofen och tidigare universitetsrektorn Antanas Mockus som alltså 1993 blev stadens första icke-partibundne borgmästare. Genom att tillämpa sina kunskaper från universitetet lyckades Mockus förändra en stad som var i desperat behov av förändring. Ett av hans starkaste vapen var att attackera och förändra bogotanernas moral.
Kortsiktighet och långsiktighet har varit på tapeten en tid nu och jag tänker knappast bryta den trenden. Som de flesta vet vid det här laget så tenderar vi att värdera saker olika beroende på vart i tiden de befinner sig. Om beteendeekonomins uppgift är att peka på problemet så försöker dess kusin, neuroekonomi, att hitta orsaken till vår kortsiktighet.