Psykologifabrikens bloggDu läser just nu Löpande bandet

Vit melankoli

Hinner inte skriva så mycket blogginlägg just nu. Det är inte för att jag är lat utan för att det händer så sjukt mycket annat just nu. Tänkte bara bjuda på lite extra melankoli, nu när årstiden manar till motsatsen . -en bra artikel som handlar om Tomheten. -Min vän och före detta kollega Aida […]

Läs mer →

Det är inte bara du som känner

Det är okej att känna. Alla gör det, men det är lätt att glömma när ögonen spanar inåt och inte utåt. Som psykologstudent får man inte lära sig att trösta. Det bästa man kan göra är att normalisera, bekräfta, validera, se och acceptera klientens känslor. I vänskapsrelationer är det samma sak “Det är inte konstigt […]

Läs mer →

Hjälper det att le när man är ledsen?

“Du borde kanske le lite oftare” Är det inte det mest provocerande man kan höra när allt känns kasst? (Rent objektivt kasst?) Men är det sant?  Hjälper ett banalt leende? Ansiktsåterkoppling, eller facial feedback heter teorin som skulle förklaraa huruvida smilfinkar mår bättre än oss andra (inklusive de på bilden). Det finns två huvudhypoteser om […]

Läs mer →

Får psykologer knarka på sin fritid?

Får psykologer knarka på sin fritid? Hmm, ja, om de undviker att skriva det på facebook i allafall. Informationssamhället ställer nya krav på psykologer. På ett etikseminarie fick vi fundera över följande situation. “Kalle studerar på psykologprogrammet. Han hade nästan gått halva utbildningen när han kände behov av en paus. Han tog en sabbatstermin och […]

Läs mer →

Så mutade jag ungarna med tuggummi

Appropå Oscars geniala artikel. När jag var barnflicka till tre sköna men hyperaktiva ungar hade jag stora problem med dagishämtandet. Varje eftermiddag var det samma grej, ungarna spang kors och tvärs och vägrade klä på sig overall, vantar etc etc. Men så tänkte jag , herregud, jag pluggar till psykolog, kan inte jag lösa detta […]

Läs mer →

Den ändlösa ensamheten

Det finns upplevelser som inte kan beskrivas med ord. I förälskelserus eller djup sorg blir det som mest uppenbart hur begränsat vårt språk är när det gäller att uttrycka det innersta. Vissa känslor går inte ens att bearbeta mentalt; de bara bubblar runt, med suddiga konturer, hemlösa i väntan på att bli förklarade och kategoriserade. Daniel Stern är […]

Läs mer →

Psykologernas krig mot livscoacharna

Jag har just haft ett seminarie om yrkesetik, signerat Stockholms Universitet egen mycket intagande och belästa Ulla Ek. Vi talade bland annat om hur svårt det är att göra lämplighetsbedömning av psykologer. Idag görs den bara under PTP-tjänstgöringen (liknande läkarens AT-tjänsgöring). Ulla Ek valde dock att inte problematisera detta något vidare, och sa istället sammanfattande nåt i […]

Läs mer →

Objudna gäster

Jag hatar att “visualisera”. Eller, jag tycker det är sjukt töntigt. När jag utövar pilates ska man helst visualisera kroppen som rak och stark samtidigt som man typ står på en tå och vänster pekfinger och darrar som ett asplöv. Det slutar alltid med att jag börjar garva. Efter att ha läst Anna Kåvers bok […]

Läs mer →

Leken som katarsis

Det var en vanlig eftermiddag, jag var tio år och hade stängt in mig på mitt rum. I blocket framför mig hade jag tecknat hundratals små ballerinor i en balettsal. Varje ballerina var unik. Någon hade en sned knut på huvudet, en annan hade långa ben och en tredje var lite tjock. Med en tjock […]

Läs mer →

Kalle Koala bor i två träd – att använda fabler för att återkoppla till barn

Förr i tiden trodde många att barn mår bäst av att veta så lite som möjligt om deras egen problematik eller familjens psykologiska status. Psykoloundersökningar pågick över barnens huvud och föräldrar kunde helt utan förklaring försvinna in till psyket för att aldrig återvända. Den gängse uppfattningen har ändrats, men hur återkopplar man resultat till ett […]

Läs mer →

“De ord som har befriat oss från lidande har vi själva uttalat”

Så sa Jacques Lacan, i allafall om man får tro psykoanalytikern Corinne Maier, författare till boken Fransk psykoanalys är – låt Lacan fylla tomrummet. Hur som helst. Orden som befriar oss från lidande uttalar vi själva. Så är det förstås ibland. Men den kan också vara så att själva språket skapar lidande. I Anna Kåvers bok […]

Läs mer →

“Regnhärjad stod du still”

Postat av för Puffar

“Ingen kan beskriva vad mindfulness betytt för mig bättre än Bruno K Öijer. Det långsamma observerandet av vad jag känner och tänker har på något sätt saktat ned min värld, på ett positivt sätt.” – Linda Backman/Löpande bandet.

Läs mer →