Nu drar vi igång det psykologiska gymmet habitud efter sommaren! Varje vecka kommer en ny kul person dyka upp på instagramkontot @minhabitud för att träna psykologiskt och testa utmaningarna från habitud.se. Bara för att det funkat i en studie behöver det inte funka för @psykologenoskar som är jag och som startade som höstens första vanebrytare. Eftersom jag varit med och starta habitud ligger förstås psykologisk träning mig varmt om hjärtat. Jag valde att varje dag göra dagens utmaning för att se om jag kunde underkasta mig och låta bli att bestämma så mycket själv.
Måndag: Ge bort och lev längre
Min fantastiska kollega Katarina Blom menar att vi lever längre om vi är givmilda och gör vänliga handlingar. Så jag bestämde mig för att ge bort lite gratisterapi till programledaren Lisa på Radio P5. Detta efter att jag fått gästa deras mysiga program där vi pratade om hur man vårdar sin relation när man flyttar ihop. Resultat av utmaningen: kändes bra. Oklart om jag lever längre.
Tisdag: Hur många känslor finns det?
Där jag grävt fram en teori från känsloforskaren Paul Ekman som säger att det bara finns sex stycken. Jag fick lära känna dem genom att skriva ner när jag upplevde dem:
Glädje: När vi sjöng och sittdansade i bilen på väg hem från midsommar
Avsmak: Kommer ihåg när min kära syster var student. Då bjöd hon på den fattigaste bönsalladen någonsin. Bara bönor och lite fetaost. Då kände jag så pass osugen på att äta att jag bjöd henne på restaurang.
Ilska: Gone girl! (Spoiler alert) Spännande film fram tills det avslöjas att det inte är snubben som är mördare. Det är bruden som är galen. Blev så arg på att hon inte fick vara en människa som pressats till galet beteende av sjuka omständigheter. Så onödigt att göra henne till psykopat!
Rädsla: När GPSen i Israel plötsligt sa “du är på väg in i ett konfliktområde, är du säker på att du vill åka hit?”
Sorg: Fick ett kärleksfullt sms av mitt ex mamma efter uppbrottet.
Överraskning: Kliver av båten på min kompis Martins landställe. Där står en påse med medeltidskläder och en lapp med instruktioner. Jag fick ett fantasylajv av mina vänner i 30-årspresent!
Resultat: känner mig faktiskt mer i kontakt med mina olika känslor. Och peppad på att se nya Pixarfilmen Insidan ut.
Onsdag: Benämn känslor för att visa omtanke
Utsatte Janne Berg på Stockholms Improvisationsteater för detta. Min uppgift var att: “reflektera, uppfatta och benämn, minst en känsla i ditt nästa kundsamtal.” Något som först kändes ganska krystat. Så pass att vi pratade om det alls skulle gå till. “Du ser avslappnad ut trots att jag är lite sen”. Är det bra att säga det? Sen fick jag in ett “kul att du är glad över vår samarbetsföreläsning om feedback den 23/9”. (Ok, kanske inte sa exakt så men nån av er kanske vill gå. Det är gratis) Fortfarande inte klockrent. Sen gick vi på ett möte med en gemensam kund för att diskutera en kommande upplaga av “Vad Super Mario kan lära oss om positiv feedback, impro edition” för dem. Då fick jag till det: ”Va roligt att du är så peppad inför det här. Du ser riktigt glad ut. Det smittar.” Hon blev glad. Jag blev glad. Vi fick en bättre kontakt. Slutsats: beteendeförändring kan kräva sina repetitioner för att det ska kännas naturligt.
Torsdag: Gör precis tvärtom.
Något jag brukar göra är att jobba. Jag har rätt svårt att inte jobba de de där 9-17 må-fre. Så när min vän Nathan från Kanada kom på besök. Då slutade jag vid fyra! (Plus fredagens förmiddag). Tiden användes till bad. Resultat: kände mig flexibel (/mer flexibel) och glad över mina prioriteringar.
Fredag: Ta en omväg via en park.
Ska tydligen öka graden av meditativa tillstånd. Störtenkelt! Får mig att undra varför jag inte gör denna sorts psykologiska träning oftare. Resultat: tillsammans med sällskap och lite utsikt över vatten fick jag kanske inte ett meditativt tillstånd men bra avslappning.
Söndag: För ett år sedan hade jag en fantastisk sommar med en improvisationsteaterkurs i Chicago. Där gjorde jag en så kallad power pose uppe på ett av hustaken efter en övning som gick ut på att vi skulle utforska staden under tre timmar. Gör på så vis både utmaningen Tänk på ett lyckligt minne och Stå som en alfahanne i vad som skulle kunna bli en ny utmaning i stil med “tänk på ett lyckligt tillfälle du stått som en alfahanne” Nu har jag tagit tag i min hobby och kommit med i Improakademins ensemble på Stockholms Improvisationsteater. Så jag kommer stå lite på scen i höst. Helt klart vanor i värderad riktning = min habitud.
Avslutade veckan av psykologisk träning med en variant av utmaningen Sätt hjärtan i din kalender. Jag tittade i min kalender och markerade alla aktiviteter som varit viktiga, meningsfulla eller på annat sätt i linje med mina värderingar med ett hjärta. Sen räknade jag antalet hjärtan för att se om jag kunde öka antalet i kommande vecka. Hjärtan hamnade på att jag bland annat: varit i radio P5, sett Norénpjäsen “Och ge oss skuggorna” med en fin vän, hållit workshop för Jönköpings länsstyrelse samt för rektorer och skolledare i Norrtälje kommun, tagit fyra morgondopp, gått en improkurs hela helgen, gett mina kollegor high fives för att de gör ett så bra jobb, bastat med vänner och hängt med min kanadensiska vän som varit på besök. Det blev för många hjärtan så jag valde att skapa ett tak på tre hjärtan per dag: förmiddag, eftermiddag och kväll. Sammantaget hamnade jag då på 17/21. Det kändes svårt att toppa. Så under veckan därpå var jag tvungen att tacka ja till förslag som “vi jobbar ett dygn i skärgården” och “vi går upp 05:50 och paddlar i gryningen”
Slutsats: Det funkade fint att underkasta mig de utmaningar som kom varje dag. Det blev lite roligt att se vad som dök upp. Nästa gång jag testar detta vill jag be en kollega intervjua mig för att utmana mig och fråga om vad jag verkligen behöver ta tag i. Lite så som jag intervjuade Sara Fritzon som tog över efter mig.
Tack för denna vecka!
