De första tjugo morgondoppen brydde han sig inte om, byggjobbaren vid konstruktionen av nya SÖS. Runt dopp trettio skakade han på huvudet. Från dopp fyrtio fick jag glada hejarop “kul att se en hårding!” Från femtio var det mer “nu får du ge dig!” Sedan vinkade vi till varandra och ibland stannade vi upp för att prata. Som dagen när jag firade mitt åttionde morgondopp. Han heter Gert.
Hur hamnade jag här? Hur kom det sig att jag tog 105 morgondopp i rad? Som psykolog tycker jag det är viktigt att själv tillämpa psykologi och träna även när det inte finns problem. Om alkoholister kan sluta dricka och anorektiker börja äta så kan väl jag ta några dopp?
Det började som ett sätt att utforska en studie om hur lång tid det tar att skapa en vana. Jag hade tagit över som veckans vanebrytare på habitud och valt utmaningen Seinfelds råd: bryt inte kedjan. Att sätta ett kryss i kalendern varje dag jag repeterat en vana som är viktig för mig. Det var augusti och varmt i vattnet. Jag och min syster brukar alltid utvärdera hur bra en sommar varit på antalet dopp. Så morgondopp kändes som en naturlig aktivitet att försöka förvandla till vana.
I studien av Phillipa Lally tog det mellan 18 och 254 dagar att skapa en vana. Med ett snitt på 66 dagar. Så när den artonde dagen kom kunde jag stämma av med mig själv. Det kändes faktiskt mycket lättare. En mystisk sak smög sig på redan runt dopp 30. Att jag kände ett sug efter att få ta ett morgondopp. Då var vi ändå sent inne i september.
Jag använde alla knep från psykologin jag kunde komma på: jag skapade en ledtråd i form av att lägga ut min yogamatta på kvällen innan. Den skulle påminna mig om att värma upp och värmen började sen påminna mig om att det vore skönt att gå och bada. Jag lade upp bilder i sociala medier där mina fina vänner peppade och hurrade. Något som gjorde det hela ännu mer belönande. Minst tio personer följde med på diverse dopp. Något som var väldigt viktigt för vanan.
Vid det 66e doppet kom Södermalmsnytt och P5 Stockholm för att uppmärksamma det hela. Hade det då blivit en vana? Ja, tillräckligt för att jag skulle fortsätta till att fira mitt hundrade dopp tillsammans med kompisar. Det var fyra grader Celsius i vattnet.
Trettio personer kom för att fira och minst tio hoppade i. Jag tänkte att det skulle vara ett symboliskt slut.
Men det tog emot att sluta. Så det blev fem dopp till. Kanske den bästa vana jag någonsin experimenterat med.