Prokrastinering är ett välkänt fenomen för de flesta människor, i synnerhet bland studenter. Undersökningar pekar på att uppemot hälften av alla som studerar på universitet eller högskola upplever stora svårigheter och sämre välbefinnande till följd av sitt uppskjutandebeteende. Olika typer av insatser för att hjälpa individer komma tillrätta med sina problem är således viktigt. Forskning pekar på att enkla åtgärder som handlar om målsättning och tidshantering kan vara till stor nytta, men även så kallade acceptansbaserade metoder håller för närvarande på att utvärderas.
Att acceptans skulle kunna hjälpa individer att lättare komma till skott med sina uppgifter och åtaganden kan säkert framstå som besynnerligt. Utgångspunkten är dock inte att vi alltid ska uppskatta det som behöver göras, utan snarare vara villiga att erfara alla typer av tankar och känslor. Tidigare studier har visat att prokrastinering ofta beror på att vi försöker undvika eller förändra sådant som upplevs obehagligt. Kruxet är dock att vi inte bara får mindre gjort – det resulterar även i sämre förutsättningar att genomleva liknande situationer i framtiden.
Susan Orsillo är professor i psykologi vid Suffolk University i USA och bedriver forskning kring en terapiform som kallas för Acceptance and Commitment Therapy (ACT) – en förgrening av kognitiv beteendeterapi som betonar vikten av acceptans, mindfulness och värderade handlingar. Resultatet från hennes studier pekar på att en kortare webbaserad kurs om ACT kan ha viss inverkan på självrapporterade besvär av prokrastinering och studieprestationer, även om studenterna själva tycks föredra och bli mer hjälpta av att lära sig om tidshantering.
Susan Orsillo menar att studien ger större stöd åt tidshantering som en insats för att motverka prokrastinering på kort sikt, men att ökad acceptans kan ha andra långsiktiga effekter. En trend i resultatet var att ACT ökade studenternas medvetenhet om värdet av sina studier, deras värderingar, vilket skulle kunna göra det lättare för dem att stanna kvar i negativa upplevelser och få mer gjort i tid. För att verkligen fungera behöver dock studenterna även lära sig praktiska strategier i hur de ska lägga upp sitt dagliga arbete, däribland målsättning, struktur och ostört arbete.
Akademisk referens: Glick, D. M., & Orsillo, S. M. (2015). An investigation of the efficacy of acceptance-based behavioral therapy for academic procrastination. Journal of Experimental Psychology: General, 144(2), 400-409.
Scent, C. L., & Boes, S. R. (2014). Acceptance and commitment training: A brief intervention to reduce procrastination among college students. Journal of College Student Psychotherapy, 28, 144-156.
