Alla har vi förmodligen stött på personer i vår omgivning som beskriver sig vara antingen morgon- eller kvällsmänniskor. Kanske väljer vi också själva att framställa oss som mer alerta vid en viss tidpunkt på dagen. På så sätt vill vi ofta förklara varför vi har svårt att bibehålla fokus och prestera på topp när vi befinner oss på fel sida om dygnet. Detta är dock inte bara något vi försöker intala oss själva, utan det finns mycket som talar för att sådana uttalanden faktiskt stämmer. Människors dygnsrytm ser olika ut, och genom att följa våra egna cykler kan vi se till att få en bra balans mellan aktivitet och återhämtning.
Psykologisk forskning kring människors dygnsrytm pekar på att det finns stöd för att vi skiljer oss åt när det kommer till hur väl vi presterar vid olika klockslag. I experiment får försöksdeltagare först besvara frågeformulär som handlar om deras dygnspreferenser, och sedan utföra tester på antingen för- eller eftermiddagen som mäter deras förmåga att arbeta koncentrerat. Det visar sig då att morgonmänniskor gör bäst ifrån sig tidigt på dagen, medan kvällsmänniskor fungerar optimalt vid en senare tidpunkt. Skillnader i prestation jämnas därmed ut mellan försöksdeltagare beroende på när de behöver arbeta.
Att människor har olika dygnsrytm beror på flera orsaker, bland annat biologiska faktorer, men framförallt sociala och kulturella aspekter. Beroende på vilka normer som råder i ett samhälle vänjer vi oss att leva våra liv i enlighet med vissa cykler, exempelvis att ta en siesta mitt på dagen. Vi påverkas även i stor utsträckning av vilka regler som gäller för sänggående när vi är barn, det vill säga om vi måste gå och lägga oss vid samma tidpunkt varje dag, eller om vi har föräldrar som är mer flexibla eller lättövertalade. Vår egen dygnsrytm grundläggs därmed tidigt i livet, och följer oss sedan långt upp i vuxen ålder.
Att vara antingen morgon- eller kvällsmänniska säger emellertid inget om vår faktiskt prestation, utan enbart att vi gör bättre ifrån oss vid olika klockslag. Det finns således inte något som indikerar att vi skulle utföra ett sämre arbete bara för att vi föredrar att hålla oss sysselsatta sent på natten, även om det kan vara svårare att anpassa sig efter andra personer om vi inte följer den rytm som råder i samhället i övrigt. En bra utgångspunkt är dock att försöka anpassa sina dagar efter sin egen dygnsrytm för att säkerställa att vi jobbar när vi är som piggast, samt att vila och ladda batterierna när kroppen behöver återhämtning.
Akademisk referens: Carrier, J., & Monk, T. (2000). Circadian rhythms of performance: New trends. Chronobiology International, 17, 719–732.
Diaz-Morales, J., Ferrari, J., & Cohen, J. (2008). Indecision and avoidant procrastination: The role of morningness-eveningness and time perspective in chronic delay lifestyles. Journal of General Psychology, 135(3), 228-240.