Jag har tidigare skrivit om Martin Seligmans ambition att hitta ett komplement till BNP. Ett mått som säger något om hur individer i ett land mår och hur många av dem som mår så bra som de skulle kunna. Seligman försöker mäta och påverka det han kallar för flourishing, ett mått på optimalt fungerande.
Psykologi har i mångt och mycket handlat om att minska lidande, reducera symptom och att få människor tillbaka till någon sorts normaltillstånd. Det är detta psykologer mätt och försökt påverka. Seligman vill hellre mäta och påverka flourishing, det vill säga ett liv som präglas av mening, engagemang, motståndskraft och positiva emotioner.
Många har misstolkat Seligmans ambitioner och menat att han bara är intresserad av lycka. I sin bok Flourish går Seligman emot alla teorier som försöker reducera välmående till en enda aspekt så som just lycka eller frånvaro av ångest. Precis som att BNP bara säger en del av hur en nation mår så ger säger måttet “upplevd lycka” en del, men inte allt, om hur en person mår. Seligman vill inte göra samma misstag som Freud som menade att människor drivs av att minska ångest. För att undvika att reducera välmående till en aspekt mäter psykologerna som arbetar med flourishing följande delar:
• Positiva känslor
• Engagemang och intresse
• Mening och syfte
• Självförtroende
• Optimism
• Motståndskraft
• Viatalitet
• Självbestämmande
• Positiva relationer
Mätningarna av Flourishing är ett relativt nytt fenomen som främst drivs av sociologen och psykologen Corey Keys. Idag leder Danmark “flourishingligan” då 33 procent av landets invånare är i uppnått flourishing. Seligmans mål är att 51 procent av USA:s befolkning ska uppnå flourishing år 2051. Läs mer om projektet här.
Regeringar är idag bra på ekonomiskamått och att mäta välstånd men Seligman frågar sig vad vi ska ha välståndet till. Enligt honom bör syftet med välstånd inte vara att producera mer välstånd utan att alstra flourishing. Det är därför hans ambition är att mäta och skapa förutsättningar för att alla ska kunna uppnå flourishing.
