Hur skulle det vara om kreativ förmåga användes som ett mått på hälsa, undrar någon i publiken på Uppsala Creativity Day när neurologen Alice Flaherty, Harvard Medical School, håller föredraget “Creativity as disease? Neurological aspects of idea generation.” Många fler skulle förmodligen betraktas som sjuka, och många av dem som idag är sjuka, skulle betraktas som friskare, svarar Alice. Hon har i omgångar själv lidit av hypergrafi, ett tillstånd av hämningslöst behov av att skriva, som uppstod efter att hon förlorade sina för tidigt födda tvillingsöner. Hypergrafi kan också som i Dostojevskis fall utlösas av temporallobsepilepi, eller som i van Goghs fall av störningar i sinnesstämningen. Hypergrafi säger oss att hjärnans temporallober har något med litterär kreativitet att göra, men egentligen inte med själva begåvningen utan med motorn att uttrycka sig i skrift. Alice menar att det ligger något i det gamla ordspråket “Kreativitet är 99 % ansträngning, 1 % inspiration” och det finns massor av vetenskapliga stöd för det.

Alice tog under sitt föredrag upp ett flertal andra neurologiska tillstånd som hon menar ligger på samma kontinuum som det vi betraktar som tecken på kreativ förmåga. Synhallucinationer samvarierar med ovanligt hög aktivitet i temporalloben, liksom är fallet när vi använder vår normala föreställningsförmåga. Alice menar att vi bör förstå fördelarna med milda versioner av neurologiska störningar kopplade till kreativ förmåga. I framtiden kanske vi kommer att se kreativ medicin eller hjärnstimulering som hjälp till normala människor drabbade av skrivkramp eller tunghäfta?

Av: Rebecca Andersson