Många, inklusive mig själv, är snabba med att hylla olika insatser baserade på beteendeekonomiska fynd. Samtidigt så är många skeptiska till att manipulera saker i människors vardag, även om dessa insatser är till för att hjälpa människor. Oavsett vart man står så är det alltid bra att tona ner vilken effekt manipulationer i vardagen har.

Har er mataffär varit lika smart som min mataffär och placerat ett kylskåp fyllt med gräddfil vid chipsen? Tanken med detta är givetvis att sälja mer dipp och troligtvis så säljs det lite mer dipp i affärer som min egen. Utan att ha en aning om hur effektiv denna insats är så vågar jag säga att betoningen bör ligga på lite. En kyl full med gräddfil är i detta fall vad man kallar för en antecendent. Antecendenter är allt sådant som kommer före ett beteende, i detta fall beteendet “köpa dipp”. Genierna bakom kylen i chipshyllan tänker sig att den ska leda till att frekvensen av beteendet “köpa dipp” ska öka. Ska man tro forskningen så har de rätt, antecendenter påverkar beteenden men bara till en mycket liten del.

Vill man öka beteendet “köpa dipp” så är det betydligt viktigare att se till att konsekvenserna av beteendet är positiva. Konsekvenser är alltså sådant som kommer efter ett beteende och i detta fall skulle de kunna handla om: “dippen smakade bra” eller “fick uppskattning från vännerna för att jag valt en bra dipp”. Som du kan läsa i detta inlägg av Psykologen Oskar så är beteenden mycket mer styrda av dess konsekvenser än av det som kommer före beteendet.

Det jag försöker visa med hjälp av chips och dipp är att insatser baserade på beteendeekonomiska fynd är väldigt begränsade då de ofta handlar om just antecendenter. Detta gäller givetvis andra typer av antecendenter så som reklam och uppmaningar. Kylen får säkert ett par fler att köpa dipp men om OLW eller Estrella verkligen vill sälja mer dipp så får de se till att göra en god sådan. Samma sak gäller alla typer av produkter, fokusera på att göra en bra produkt som människor gillar att använda istället för att lägga all tid på reklam och andra typer av antecendenter.

Missförstå mig inte, jag älskar beteendeekonomi och det faktum att en skylt kan få nästan dubbelt så många att vara mer miljövänliga. Dock får vi inte förlita oss för mycket på denna typ av “knuffar”.