Få saker är så viktiga för att upprätthålla ett gott fysiskt och psykiskt välbefinnande som att hålla sig aktiv. Genom att ägna sig åt regelbunden träning och hålla igång i vardagen ser vi till att undvika många kroppsliga besvär, samtidigt som vi också kan förebygga stress och mental ohälsa. Just nu pågår bland annat behandlingsstudien Actua vid Stockholms universitet som undersöker sambandet mellan aktivitet och nedstämdhet, och där anmälan fortfarande är öppen för deltagare. Likaså finns det en hel del psykologisk forskning kring rutiner som visar att vi med hjälp av sunda vanor lättare kan bemöta svåra situationer i livet eftersom vi kan falla tillbaka på beteenden som skyddar oss från att råka illa ut. Det finns med andra ord många fördelar med att röra på sig, och mycket talar för att det dessutom kan förebygga prokrastinering.
Att träning har ett samband med vår förmåga att komma till skott kan säkert framstå som underligt. Fysisk aktivitet ser förstås inte till att vi närmar oss ett slutförande av en uppgift, men däremot kan det ha andra positiva effekter som ökar våra möjligheter att fullfölja de saker vi har på vårt bord. Framförallt handlar det om att träning ökar våra förutsättningar att utöva självkontroll, det vill säga huruvida vi lyckas reglera de känslor som uppstår när vi jobbar, och som annars lätt sätter käppar i hjulet för vårt arbete. För att kunna ta itu med något måste vi nämligen kunna stå ut med ett visst mått av obehag och tristess.
Bättre självkontroll minskar därmed risken för prokrastinering genom att vi kan hålla oss på banan tillräckligt länge för att slutföra det vi har framför oss. Det kan således öka sannolikheten att vi når våra mål eftersom vi inte blir lika benägna att undvika sådant som inte ger en omedelbar tillfredsställelse i stunden. På samma gång kan träning också se till att vi får lättare att skapa och efterfölja en tydligt struktur i vår vardag. Genom att ägna sig åt fysisk aktivitet på regelbunden basis blir det betydligt enklare att planera sina dagar och skapa förutsägbarhet kring hur vi spenderar vår vakna tid.
En tydlig struktur kan givetvis upplevas som enformigt och hämmande för vår egen spontanitet. Samtidigt är det just mindre spontanitet och mer rutiner som är det bästa botemedlet för att minska prokrastinering. Det spelar med andra ord inte så stor roll vilken form av fysisk aktivitet vi ägnar oss åt så länge vi skapar ett förutsägbart mönster i vår egen vardag. Grundregeln är att ägna sig åt träning vid samma tidpunkter varje vecka, och sedan bygga in sina övriga uppgifter runt detta. På så sätt minskar vi risken för ursäkter och undanflykter, samtidigt som vi ser till att hålla igång i vår vardag.
Akademisk referens: Oaten, M., & Cheng, K. (2005). Academic examination stress impairs self-control. Journal of Social and Clinical Psychology, 24, 254-279.
Oaten, M., & Cheng, K. (2006). Longitudinal gains in self-regulation from regular physical exercise. British Journal of Health Psychology, 11(4), 717-733.
Foto: http://www.flickr.com/photos/tomsaint/
Länk: www.actua.se
