Sommarrepriser: Prokrastinering på jobbet

Prokrastinering är ett vanligt förekommande fenomen inom samtliga livsområden, men brukar betraktas som ett särskilt angeläget problem i arbetssammanhang. Anledningen till detta beror förmodligen på att uppskjutna uppgifter och missade deadline blir mer påtagliga på jobbet eftersom det involverar andra än en själv. Dessutom uppskattas det sammanlagda kostnaden av ett medvetet förhalande att uppgå till ungefär $10.000 per anställd och år – en summa som baseras på att uppemot en fjärdedel av en vanlig arbetsdag utnyttjas till annat än det som egentligen ingår i arbetet.

Forskning om prokrastinering indikerar även att det finns stora skillnader mellan olika yrken när det gäller förekomsten av uppskjutande. Det finns bland annat stöd för att prokrastinering är mer frekvent inom tjänstesektorn jämfört med industrisektorn, samt att aspekter som gränslöst arbete, flexibilitet, monotoni samt bristande värde har en negativ inverkan på våra möjligheter att skrida till verket. Framförallt tycks yrken där betydelsen av det man gör är otydlig eller där det finns få tillfällen för återkoppling oftare leder till prokrastinering, jämfört med yrken där man jobbar mot gemensamma värderingar eller blir uppmärksammad för sina prestationer.

Exakt hur sambandet mellan arbetsplatsen och prokrastinering ser ut har dock varit ganska otydlig. Brenda Nguyen, doktorand i organisationspsykologi vid University of Calgary i Kanada, utförde därför med kollegor en stor studie som innefattade över 22.000 deltagare där man ämnade att ta reda på hur det förhåller sig i praktiken. Resultatet bekräftar många av de hypoteser som man tidigare har haft kring vilka konsekvenser som prokrastinering kan få för den anställdes karriär, men visade även vilken betydelse som arbetsplatsen i sig kan ha när det gäller att påverka uppskjutande. Brenda Nguyen sammanfattar resultatet på följande vis:

  • Prokrastinering påverkar den anställdes lön negativt, i genomsnitt så innebär en förflyttning med ett skalsteg (mot svårare problem) på ett självskattningsformulär som mäter graden av prokrastinering att lönen minskar med $14.897 per år
  • Prokrastinering drabbar män i högre grad än kvinnor i arbetslivet, bland annat genom lägre lön och anställningsform
  • Prokrastinering leder till färre anställda dagar och därmed en högre risk för arbetslöshet eller att vara visstidsanställd
  • Prokrastinering förekommer i större utsträckning på arbetsplatser där uppgifterna saknar värde och mening
  •  Prokrastinering resulterar i att människor söker sig mer sällan till yrken som kräver ett stort mått av eget ansvar och egen motivation

Brenda Nguyen beskriver att resultatet bör tolkas försiktigt eftersom det enbart bygger på samband mellan olika självskattningsformulär och demografi. I linje med annan forskning på området så framkommer dock två viktiga slutsatser 1) personer som har svåra problem med prokrastinering får sämre karriär och löneutveckling, samt väljer bort yrken som kräver självdisciplin, och 2) prokrastinering i arbetet beror på både den anställde och hur jobbet i sig är utformat, vilket i praktiken innebär att arbetsgivare bör ta ett större ansvar för att strukturera uppgifter på rätt sätt och öka motivationen på arbetsplatsen genom bland annat tydlighet och återkoppling.

Akademisk referens: Nguyen, B., Steel, P., & Ferrari, J. P. (2013). Procrastination’s impact in the workplace and the workplace’s impact on procrastination. International Journal of Selection and Assessment, 21(4), 388-399.

Davis, A., & Blass, E. (2007). The future workplace: Views from the floor. Futures, 39, 38-52.

Foto: https://www.flickr.com/photos/alwaysshooting/