Att ge team mer frihet låter som en självklarhet.

Autonomi har länge lyfts fram som en nyckel till motivation, engagemang – och högre prestation. Men vad händer när friheten inte får rätt förutsättningar? När teamet har mandat att fatta beslut, men arbetsuppgifterna inte kräver det? Eller när självstyrning införs – utan struktur? Det finns belägg för att autonomi kan vara en kraftfull tillgång. Men den kan också bli en belastning. Allt beror på hur – och var – den används. Det ville forskaren Ji Woon Ryu och hennes kollegor utforska i sin metaanalys, en studie av studier. Genom att analysera 69 studier, med över 6 000 team och 26 000 individer undersökte de autonomins vad, när och hur.

Vad är autonomi?

Autonomi, eller självbestämmande, handlar om mer än att “få bestämma själv”. Det handlar om känslan av att ha kontroll över sitt arbete – att kunna påverka, välja och ta ansvar. Autonomi hänger ihop med ökad motivation och engagemang och är ett centralt begrepp i allt från agila team och self-determination theory till självorganiserande arbetssätt.

Men autonomi är inte en ny idé. Filosofer har använt begreppet i tusentals år. Immanuel Kant beskrev autonomi som individens frihet att följa sina egna rationella principer, oberoende av yttre tvång. I dag använder vi det för att bygga starka team – team som tänker själva, samarbetar och tar ansvar. Autonomi i team handlar om frihet med ansvar: att själva få välja arbetssätt, fatta beslut och forma sitt arbete. Det kan låta självklart. Men det är det inte. Många team och ledare jag möter brottas med exakt den frågan: var går gränsen för självbestämmande?

Och det är här forskningen kommer in. För att förstå när autonomi faktiskt fungerar – och när det inte gör det – behöver vi titta på vad som faktiskt händer i team som får styra själva.

Hur påverkar autonomi team?

När team har hög grad av autonomi händer något på djupet – inte bara med resultaten, utan med hur teamen fungerar tillsammans. I metastudien såg de att autonomi påverkar team på två centrala sätt:

1. Autonomi förbättrar arbetsprocesser.
Team med hög autonomi planerar bättre, sätter tydligare mål, arbetar mer strategiskt och har högre grad av innovation. De tar ansvar för sitt arbete och driver sin egen utveckling. Det blir lättare att jobba proaktivt – inte bara reaktivt.

2. Autonomi stärker relationer.
När team får styra sitt eget arbete växer tilliten. Medlemmarna blir mer samspelta, konflikter hanteras smidigare, och relationerna i teamet stärks genom ökat tillit och samhörighet. Autonomi hänger också ihop med en minskning av negativa beteenden, såsom konfliktbeteenden och frånvaro.

Med andra ord: autonomi handlar inte bara om prestation – det handlar om hur vi samarbetar. Om hur vi bygger starka, hållbara relationer i teamet. Men här kommer det viktiga: autonomi fungerar inte i alla sammanhang. Det är ingen universallösning. I fel kontext – eller utan stöd – kan autonomi leda till splittring, otydlighet och sämre resultat.

När fungerar autonomi som bäst?

Autonomi kommer med många potentiella fördelar för teamet – men bara under rätt förutsättningar. I studien identifierades två avgörande faktorer som påverkar om autonomi leder till högre prestation, eller inte.

1. Hur förutsägbart arbetet är.
Autonomi fungerar allra bäst i miljöer där arbetet är komplext, föränderligt och kräver att team själva fattar beslut längs vägen. När situationer snabbt förändras, då behöver vi friheten att agera. Men i rutinpräglade miljöer kan autonomi faktiskt vara i vägen. När uppgifterna är förutsägbara och sällan kräver nya lösningar, kan för mycket frihet skapa osäkerhet, ineffektivitet – till och med sämre resultat.

2. Hur tätt teamet behöver samarbeta.
Det är lätt att tro att autonomi fungerar bäst i team där alla är starkt beroende av varandra. Ju mer vi behöver koordinera oss, desto viktigare borde det vara att själva få styra arbetet – eller. Men forskarna hittade inga tydliga samband mellan graden av beroende och effekten av autonomi. Att teammedlemmar är beroende av varandra räcker inte i sig. Om uppgifterna är enkla och förutsägbara spelar det mindre roll hur mycket autonomi teamet har – även om samarbetet är tätt. Det är först när uppgifterna är både komplexa och kräver tätt samarbete som autonomi gör verklig skillnad. Då hjälper självstyrande team varandra att fatta beslut snabbare, koordinera smartare – och prestera bättre tillsammans.

Det är alltså inte enbart graden av autonomi i sig som avgör om ett team lyckas – utan hur väl autonomin matchar uppgifternas karaktär och teamets behov av samarbete. Det är alltså inte friheten i sig som gör skillnad – utan om friheten används på rätt sätt, vid rätt tillfälle. När vi förstår den matchningen kan vi använda autonomi strategiskt: som en anpassningsbar resurs snarare än en generell lösning. För lite – och vi kväver initiativ. För mycket – och vi riskerar splittring. Men rätt dos, i rätt kontext, kan göra stor skillnad.

Från insikt till handling

Autonomi är inte en universallösning eller en quick fix. Men rätt använt kan autonomi vara en strategi för att bygga innovativa, framgångsrika och hållbara team. På Psykologifabriken ser vi autonomi som en av våra åtta designprinciper. Autonomi handlar inte om att kliva åt sidan – det handlar om att skapa förutsättningar där teamet kan kliva fram. Det handlar om beteenden som stärker tillit, tydlighet och gemensamt ansvar.

Vill du ta nästa steg?
På habitud.se hittar du övningar och kurser som hjälper dig och ditt team att utveckla autonomi –genom att ta små steg mot större självbestämmande.