Dyra skor som förblir oanvända, arbetsuppgifter vi aldrig ville göra, middagar vi borde tackat nej till. Alla har vi gjort dem – dåliga val. Att välja är en central del av vår vardag och något vi sällan kan undvika. Vi kan heller inte gardera oss för att inte bli missnöjda med våra val. Som tur är så har forskare inom psykologi kunnat visa att våra vals påverkan på vårt mående i stor del bestäms av vår inställning till dem. Eller som den psykologiska klyschan går: ”det handlar inte om hur man har det utan hur man tar det”. Gå igenom de fem stegen så fort du börjar ana ett missnöje hos dig själv.

Skapa lägstanivåer för vad dina val ska uppfylla

Psykologen Barry Schwartz från Swarthmore College har identifierat två typer av väljare. Dels har vi de han kallar för maximerare, dessa strävar alltid efter att hitta de bästa alternativen. Maximerare spenderar längre tid på att välja, är oftare missnöjda och har högre risk att drabbas av någon psykisk sjukdom än de som tillhör den andra gruppen Schwartz identifierat: satisficers. Ett knep som satisficers använder är att de istället för att leta de bästa valet bestämmer en lägsta nivå för vad deras val ska uppfylla. Jag har själv letat efter ett överkast sedan nyår men har ännu inte funnit ett. Som den maximerare jag är så har jag alldeles för höga krav på mitt framtida överkast. Ett knep för att ta fram satisficern inom dig är att skapa lägstanivåer redan innan du börjar leta. Istället för att fortsätta min hopplösa jakt kan jag säga till mig själv att sluta leta så fort jag hittat ett mörkt överkast i bomull som passar till en dubbelsäng och som kostar mindre än tusen kronor.

Sluta leta när du väl valt

När en maximerare väl valt så tenderar denne att fortfarande hålla ögonen öppna efter bättre alternativ. Schwartz menar att ett fortsatt letande bäddar för missnöjdhet. Istället för att fokusera på vad man har så kommer maximeraren slutligen att hitta något som hade varit ett bättre val. Du som vill undvika fällan gör alltså rätt i att sluta leta så fort du fattat ett beslut. I fallet med överkastet så kommer jag nog inte stöta på några problem då jag sällan vistas i överkasttäta miljöer.

När det kommer till exempelvis kläder kan det bli svårare att sluta leta eftersom vi ständigt bombarderas med nya intryck av denna vara. Här kan det komma väl till pass att praktisera lite acceptans. Det vill säga att helt enkelt acceptera att det är omöjligt att välja allt, och samtidigt försöka uppskatta det vi har.

Välj när du vill maximera

Enligt Barry Schwartz så handlar det inte om att vara eller inte vara en satisficer. Visst, dessa verkar generellt sett må bättre än vi som städigt jagar efter bästa valet, men det är näst intill omöjligt att ha satisficerns kravlösa förhållningssätt till allt. Knepet är istället att identifiera vilka områden som du vill maximera inom. Du kan exempelvis säga till dig själv att lunch och middag på vardagar inte är så värst viktigt men när det blir helg då vill du minsann äta det bästa som går att köpa för pengar. Förhållningssättet kommer innebära att du slutar spendera tid på rekommendationssajter för att hitta stans bästa lunch. Istället har du nu tid över för att planera helgens festmåltid. På samma sätt kan lägre krav på överkastet frigöra tid för mig som tillåter mig att fokusera på det som är viktigt här i livet: att hitta den perfekta kaffekoppen.

Hitta förankringspunkter som gör dig nöjd

Om beteendeekonomisk forskning har lärt oss någonting så är det att upplevelsen av priser är just upplevelser. Sedan 1970-talet så har forskare kunnat visa hur människors uppfattning av ett pris eller av en vara förändras beroende på vilka förankringspunkter som omger varan. Själv så tycker jag att läsk på biografer är alldeles för dyrt men betalar mer än gärna samma pris för samma typ av läsk när jag är på restaurang. Biografen och restaurangen fungerar som förankringspunkter till priset för min läsk. Detta får mig att känna mig ganska nöjd i det senare exemplet medan jag känner mig lite lurad i det första. Du kan alltså påverka upplevelsen av olika val genom att välja vilka förankringspunkter du har till dem. I slutet av 2012 var jag i Tokyo där jag besökte en restaurang som en kollega rekommenderade. Han beskrev restaurangen som ”en riktigt prisvärd Guide Michelin-restaurang”. Jag borde nog förstått paradoxen i hans beskrivning innan jag gick dit – prisvärd och Guide Michelin borde inte få existera i samma mening. Middagen kostade lika mycket som en charterresa, men efter den så kändes all övrig mat i Tokyo väldigt prisvärd. Med kvittot från Guide Michelin-restaurangen brännande i fickan var det omöjligt att bli missnöjd med något av våra följande matval.

Fokusera på alternativkostnader

Det är lätt att hitta anledningar till varför vi ska vara missnöjda med våra val. Alla våra kriterier kanske inte uppfylldes eller så visar det sig att din kompis ännu en gång hittat ett plagg som sitter ännu bättre än det du köpte. Nöjd eller inte så bör du komma ihåg att det tar tid att välja. Det finns de som spenderar år på att hitta den perfekta lägenheten. Sen så finns det de som alltså lägger ner månader på att hitta det perfekta överkastet. Ju mer tid vi lägger ner på något, desto mer benägna blir vi att övertyga oss själva om att det vi gör är viktigt. Istället för att ödsla ännu mer tid på att hitta det perfekta alternativet kan du fundera på vad du skulle kunna göra om du slapp lägga ner tid på letandet. På ekonomspråk kallas tiden för alternativkostnad, helt enkelt vad vi avstår till förmån för den aktivitet vi sysslar med just nu. Istället för att jaga den perfekta lägenheten skulle du istället kunna spendera tid med personer du inspireras av. Det är inte kul att vara missnöjd med ett val men nog är det värre att missa massa roliga upplevelser som en följd av din oförmåga att välja?

Lästips!
The Art of Choosing (2011) av Sheena Iyengar
The Paradox of choice (2003) av Barry Schwartz
Gratiskurs för dig som vill lära dig mer om beteedeekonomi.

Publicerades ursprungligen i Modern Psykologi.