Få saker är så effektiva i att motverka prokrastinering och komma till skott med uppgifter som att utgå från en tydlig och realistisk målsättning. Decennier av forskning kring mål och målformulering har bland annat visat att om vi ägnar lite tid åt att planera vad vi ska åstadkomma så ökar inte bara sannolikheten att vi når vår mål, det kan även höja vår motivation och tillfredsställelse att jobba mot dem. Målsättning kan med andra ord betyda mycket i vårt dagliga arbete, studier eller fritid – om det görs på rätt sätt, och det finns även mycket som talar för att vi också kan behöva fokusera på rätt mål vid rätt tidpunkt.
En effektiv målformulering utgår framförallt från att våra mål behöver vara så konkreta som möjligt för att minska risken för ursäkter och undanflykter, till exempel genom att vi specificerar när, var och hur något ska genomföras. Mål ska helst även brytas ner i mindre delar eftersom alltför långsiktiga och stora mål leder till sämre problemlösningsförmåga och kreativitet, samt har en negativ inverkan på vår motivation. Det finns dock samtidigt forskning som pekar på att vi bör fundera på om vi fokuserar på processen av att nå ett mål, “hur ska jag göra”, eller utfallet av våra handlingar, “varför ska jag göra detta”.
Kathrin Krause, doktor i psykologi vid University of Zürich i Schweiz, har tillsammans med kollegor gått igenom ett stort antal studier kring målsättning, motivation och prokrastinering i syfte att skapa en modell över vad vi ska fokusera på för att få saker och ting gjorda i tid. Resultatet visar att det exempelvis är bättre att utgå från utfallet när vi känner oss osäkra eller tveksamma kring vad vi ska sträva efter, men betydligt mer effektivt att utgå från processen när vi har svårt att skrida till verket. Detta kan i sin tur omsättas till beteenden som kan vara olika viktiga att utföra vid olika tidpunkter i sin strävan mot ett mål.
Kathrin Krause konstaterar att det inledningsvis kan vara bra att uppmärksamma det långsiktiga målet med sitt arbete, “varför”, eftersom det höjer känslan av värde. Därefter bör vi ägna oss åt medlen för att nå dit, “hur”, eftersom det tydliggör vilka konkreta steg vi bör ta. Risken är då mindre att fastna i negativa tankar om allt som återstår att utföra, på samma gång som vi får en mer omgående återkoppling på att vi närmar oss vårt långsiktiga mål. Detta kan liknas vid att kontinuerligt belöna sina ansträngningar istället för att enbart belöna sig själv när målet är uppfyllt, något som kan underlätta även tråkiga och obehagliga uppgifter.
Akademisk referens: Krause, K., & Freund, A. M. (2014). How to beat procrastination: The role of goal focus. European Psychologist, 19(2), 132-144.
Locke, E. A., & Latham, G. P. (2002). Building a practically useful theory of goal setting and task motivation: A 35-year odyssey. American Psychologist, 57, 705-717.
Foto: https://www.flickr.com/photos/johnonolan/
