Dagens inlägg är ett omarbetat utdrag från min och designern Arvid Jansons bok Beteendedesign: psykologin som förändrar tankar, känslor och handlingar. Är du intresserad av att förstå hur psykologi och fynd inom fältet beteendeekonomi kan användas i vardagen? Kolla då in boken på Adlibris eller Bokus.

Att beteenden är något som formas av sina konsekvenser är en regel beteendedesigners lever efter. Kortfattat finns det två typer av konsekvenser som påverkar om ett beteende kommer att öka eller minska i frekvens: förstärkning och bestraffning. Konsekvenser innebär att man lägger till något (positiv) eller tar bort något (negativ). Vi har full förståelse för att det är svårt att hålla koll på de olika kombinationerna av konsekvenser. Du kan nu det andas ut, du behöver egentligen bara ha koll på en av dem: positiv förstärkning, även känt som belöningar.

Ordet positiv står för att konsekvensen innebär att något läggs till. Eller som man hade uttryckt det på ren svenska: beteenden vars direkta konsekvens är belönande kommer troligtvis att öka. Visst är det lätt att hitta exempel där ens egna beteenden styrs av positiv förstärkning? Att ta med sig matlåda är något av ett standardtips när tidningar vill lära sina läsare att spara. Du vet säkerligen redan om detta. Trots att vi själva känner till detta, har sällan någon av oss med sig matllåda, vilket allt för ofta resulterar i att vi motvilligt måste köper en överprissadatt dagens lunch i närheten av vårt kontor. Men Saken är den att även om man fasas över priset på en lunch i centrala Stockholm så är det överlag en rätt så direkt belönande handling. Det är också därför den ofta vinner över “att ta med matlåda” då den sistnämnda ju faktiskt kräver en del ansträngning.

Positiva förstärkningar finns överallt omkring oss: Vi stannar kvar lite extra länge på trefikat (trots att vi har fullt upp) för att det är så himla trevligt. Vi väljer att kolla på ett avsnitt till av House of Cards, trots att klockan är tolv och att vi ska upp tidigt dagen efter. Och ja, vi kollar Facebook 13,8 gånger om dagen bara för att apparna är så otroligt bra på att ge oss en snabb dos av underhållning.

Som beteendedesigner är positiv förstärkning många gånger ditt bästa vapen när du vill få någon att göra som du vill. Att arbeta med bestraffning, som i att konsekvenserna av ett beteende är bestraffande, kan förvisso fungera men det kommer vara extremt krävande från din sida. Det är helt enkelt lättare att belöna det vi vill se människor göra oftare, snarare än att bestraffa det vi inte vill att de ska göra. Kanske är det därför som en av författarnas bantningstips “Sluta äta dålig mat och låt bli att småäta” aldrig slagit. Hur skulle en sådan bantningsbok se ut liksom? “Dag 1: Ät inte bullar. Dag 2: Drick inte läsk till lunchen” och så vidare. Programmet faller på sin egen orimlighet vilket också förklarar varför nästan alla dieter handlar om att införa nya kostvanor. Problemet med dieter är just att de sällan är direkt belönande. Viktminskning tar tid medan stök och bök med nya rutiner och kostvanor direkt adderar ovälkommen friktion i vår vardag direkt. I skrivande stund är det en person vid vårt kontor som börjat med någon form av shakes istället för vanlig mat. Varje lunch tvingas han förklara vad han äter (läs dricker), varför och att det visst är en fullvärdig måltid. Omgivningen gör att hans matval i viss mån blir bestraffande så man kan undra hur länge han kommer att orka hålla på.

Så om du vill få till en beteendeförändring är vårt första tips att analysera vilka belöningar du kan införa efter beteendet du vill öka. Det vill säga hur vill du använda principen positiv förstärkning.

Kolla in vår bok för mer teori och exempel på hur beteendedesigners arbetar med konsekvenser!