Vidgade sinnen och resurser för framtiden. Positiva känslor fyller fler funktioner än man tidigare trott. Teorin broaden and build sammanfattar essensen i positiv psykologi.
Du är rädd.
Du ska just gå upp på en scen och tala inför en stor publik. Svetten bryter fram i händerna, munnen känns torr. Du har svårt att fokusera. Hjärtat bultar så högt att alla kan höra det. Helst av allt vill du springa därifrån. Slippa allt det obehagliga.
Det som händer i kroppen är en del av en automatisk reaktion på rädsla och de flesta av oss kallar det för ångest. Ångest och andra känslor som vi uppfattar som negativa har ett tydligt överlevnadsvärde: De samlar våra resurser för att fly eller slåss. Blod flödar till de stora muskelgrupperna, bort från mage, händer och fötter. Vi blir fokuserade på att försvara oss mot eller fly ifrån det som vi uppfattar som hotfullt.
Så långt är de flesta psykologer och evolutionsforskare överens. Känslor skapar handlingsberedskap, och de negativa känslorna förbereder oss på specifik action – det kallas för fight or flight.
Men positiva känslor har gäckat vetenskapen länge. Varför har evolutionen utrustat oss med glädje, nöjdhet och lyckokänslor? Länge nöjde man sig med att positiva känslor underlättar när det gäller att knyta band mellan människor – och att vi behöver samarbeta för att överleva. Men forskningen inom positiv psykologi har de senaste decennierna kunnat visa att våra positiva känslor är viktigare än så.
– Positiva känslor vidgar vår uppmärksamhet och vårt synfält, berättar Lahnna Catalino, psykologiforskare på University of North Carolina i USA. De gör också vårt tänkande mer flexibelt, flytande och kreativt.
Lahnna Catalino forskar tillsammans med Barbara Fredrickson, som har sammanfattat forskningen på positiva känslor i teorin broaden and build, alltså bredda och bygg. Teorin samlar en stor mängd forskning inom den positiva psykologin och försöker beskriva hur positiva känslor påverkar såväl vårt sätt att uppfatta vår omvärld som vårt sätt att tänka och agera.
– När vi upplever en positiv känsla uppmuntrar den oss att agera på nya sätt i högre grad jämfört med en neutral känsla. Som till exempel när försöksdeltagare i ett experiment blev ombedda att skriva ner alla saker de var sugna på att göra. Då skrev den grupp som hade blivit försatta i ett positiv känslotillstånd ner fler och mer varierade aktiviteter än gruppen som befann sig i ett neutralt känsloläge, berättar Catalino.
Känslor ger oss information om vad som är ett lämpligt sätt att bete sig. När vi blir påkomna med en lögn, känner vi skam och ber om ursäkt för att få fortsätta vara med i gemenskapen. Rädsla och ilska signalerar att det är lämpligt att fly eller slåss för att undkomma hot. Glädje ger oss lust att knyta sociala band och tillfredsställelse säger till oss att det är läge att luta sig tillbaka och kontemplera de erfarenheter man nyss gjort.
– Broaden and build-teorin hävdar att i det ögonblick vi upplever en positiv känsla så breddas vår uppmärksamhet och vårt tänkande till att bli mer flexibelt och kreativt. Med tiden, och med upprepade erfarenheter av positiva känslor och de breddande tillstånd som då skapas, kan individer bygga en bredare repertoar av resurser – både psykologiska, sociala, fysiska och kognitiva, säger Lahnna Catalino.
Egentligen handlar det om ganska enkla principer. Om du sätter dig bredvid person på en parkbänk och känner dig trygg så kanske du börjar prata och inleder en vänskap. Känner du dig rädd kommer du att göra helt andra saker än att starta ett samtal, till exempel snabbt gå därifrån. En människa som känner nyfikenhet utsätter sig själv för helt andra erfarenheter än en människa som känner rädsla. Det ökade spektrum av erfarenheter som positiva känslor kan ge upphov till, hjälper oss att bygga resurser för framtiden.
På Karolinska institutet i Solna forskar Fredrik Ullén på flow och utvecklandet av expertis. Flow är det positiva tillstånd som man kan uppleva när man känner sig helt uppslukad av sin uppgift och känner att tiden rinner iväg.
– Vi vill kika på kopplingen till motivation i vår forskning. För expertis kräver träning i många år, och vad är det som driver en människa till detta?
Enligt psykologiforskaren Anders Ericsson vid State University i Florida krävs det 10 000 timmars träning inom ett område för att man ska bli expert.
– För att stå ut med så mycket träning som det krävs för att bli expert måste det vara belönande på något sätt, säger Fredrik Ullén. Här tror vi att flow spelar en nyckelroll.
När en människa befinner sig i flow är hon ofta kreativ, fullt fokuserad på uppgiften och svårighetsgraden på uppgiften är lagom utmanande.
När vi upplever positiva känslor utsöndras signalsubstansen dopamin i hjärnan och i positiv psykologi-forskning har man sett att just dopaminutsöndring har en viktig roll i vår vidgade tanke- och beteenderepertoar. Fredrik Ulléns forskning visar att dopamin är viktigt även i flow-upplevelser.
– Vi har klara indikationer på att dopamin är involverat i flow, säger Fredrik Ullén. Exempelvis är individuella skillnader i dopaminsystemet kopplade till individuella skillnader i flow-benägenhet. Dessutom har vi sett att en positiv känsla är en del av flow-upplevelsen. Vissa kan känna att de befinner sig i ett lyckotillstånd när de befinner sig i flow. Det finns flera studier som visar att flow-benägenhet är kopplat både till högre livskvalitet och välbefinnande, men också till kreativitet.
Samtidigt som flow-upplevelser alltså breddar vår tanke- och beteenderepertoar i stunden, så bidrar de till att bygga resurser på lång sikt, i form av både livskvalitet och expertis.
Teorin om broaden and build har de senaste åren blivit något av en stöttepelare i den positiva psykologin. Genom att erbjuda en förklaring till syftet med våra positiva känslor har den satt ljus på ett område som tidigare till stor del varit outforskat.
– Flera laboratorier har genom experiment funnit stöd för den breddande delen, broaden i broaden and build-teorin, säger Lahnna Catalino.
– Men för ett par år sedan fann man även stöd för den byggande delen. Bland annat i en studie där forskarna undersökte hur en typ av meditation påverkade försöksgruppens resurser på andra områden i livet. I meditationen fokuserar man på att uppleva kärlek gentemot sig själv och andra, man hjälper sig själv att uppleva positiva känslor. Försöksdeltagarna upplevde ökat välbefinnande, även de dagar när de inte mediterade. Det ökade välbefinnandet bidrog till att personerna i studien i högre grad än kontrollgruppen byggde resurser på andra områden i livet. Det handlade om saker som ett ökat socialt stöd, starkare känslor av mening i livet och mer självacceptans, berättar Catalino.
På Karolinska institutet i Solna drömmer Fredrik Ullén om att hans forskning tydligare ska kunna identifiera de biologiska mekanismerna bakom flow, positiva upplevelser och byggandet av expertis.
– Detta är forskning som helt klart står med en fot i positiv psykologi och en fot i neuropsykologi: vad är det som får människor att inte bara bli fria från sjukdom, utan kan göra att vi mår bra? Drömmen är att det ska bli nyttig positiv neurobiologi. En annan vision är att bygga broar mellan humaniora och naturvetenskap, säger Fredrik Ullén.
Text: Katarina Blom och Jenny Rickardson
Bild: flickr.com/minneapolisinstituteofarts
Texten publicerades ursprungligen i Modern Psykologi