Ett nytt och intressant teveprogram på tablån heter Tidsjakten och sänds under torsdagskvällar i höst på Sveriges Television. Under ledning av programledaren Jonas Leksell och tidsexperten Petra Brask hjälper man personer och familjer att bättre hantera sin tid. Tittarna får ta del av olika deltagares fullspäckade dagar, stressmoment i vardagen samt saker och ting som ständigt skjuts på framtiden. Genom att identifiera vilka faktorer som stjäl deras tid samt pröva på handfasta tips och råd för att åstadkomma en förändring får tittarna sedan följa hur det går för deltagarna i deras stressade liv.
I ett samhälle där gränserna mellan arbete och fritid alltmer suddas ut, och där det finns en stark press utifrån att kunna prestera inom samtliga livsområden, ligger Tidsjakten verkligen i tiden. I inledningen nämner man att vi aldrig har haft så mycket tid som idag, men att människor ändå upplever mycket större stress än tidigare. Stressrelaterad ohälsa är de facto ett växande folkhälsoproblem i Sverige, något som skulle kunna bero på att det är svårt att hantera de ökade krav som finns på oss vad gäller tillgänglighet, flexibilitet och att ständigt göra bra ifrån sig i såväl arbete som privatliv.
Tidsjakten lyckas även på att bra sätt balansera deltagarnas uttalade önskan om att bli mer effektiva och få mer gjort med att påtala det problematiska i hur de lägger upp sina dagar. Petra Brask räds inte att påtala det orimliga i många deltagares sätt att leva, och med hjälp av experter diskuteras dessutom de negativa effekter som långvarig stress har på både kropp och själ. Likaså har de flesta tips och råd som erbjuds ett gott stöd i psykologisk behandling av bland annat stressrelaterad ohälsa, vilket gör att båda deltagare och tittare kan lära sig mycket om hur de bör hantera sin tid bättre.
Intressant nog handlar en del av Tidsjakten även om prokrastinering, och Jonas Leksell försöker i en serie korta avsnitt förklara vad det beror på och vilka typer av uppskjutare som finns. Prokrastinering och tidshantering hänger delvis ihop i och med att många individer som har stora svårigheter att komma till skott också saknar vissa färdigheter vad gäller att skapa en realistisk planering, sätta upp konkreta mål samt att arbeta fokuserat. Enbart tidshantering har emellertid visat sig vara otillräckligt för att minska prokrastinering, något som talar för att andra faktorer förmodligen är viktigare att förändra.
Att dela upp olika typer av uppskjutare i kategorier har dessutom visat sig vara felaktigt. I Tidsjakten diskuterar Jonas Leksell sex olika typer, bland annat “drömmaren” och “oroaren”. Denna indelning i personlighetstyper är tilltalande eftersom det underlättar för oss att försöka förstå varför vissa individer skjuter upp sina uppgifter och åtaganden trots att det leder till negativa konsekvenser. Inom litteraturen kring prokrastinering finns det på liknande vis en mängd olika sätt att dela in uppskjutare på, och några andra varianter är “undvikande”, “beslutsfattande” och “spänningssökaren”.
I ett försök att ta reda på om dessa indelningar faktiskt stämmer genomförde Piers Steel, professor i organisationspsykologi vid Calgary University i Kanada, en analys av tidigare forskning och metoder att mäta olika typer av uppskjutare på. Resultatet visade att det inte finns något stöd för att dela in individer på detta sätt, samt att mycket av det man tidigare trodde sig veta berodde på att man mätte fel saker. Det tycks snarare vara så att det enbart finns en enda uppskjutare, men att orsaken till prokrastinering kan variera beroende på vilka faktorer som vidmakthåller problemet.
Akademisk referens: Steel, P., Brothen, T., & Wambach, C. (2001). Procrastination and personality, performance, and mood. Personality and Individual Differences, 30, 95–106.
Steel, P. (2010). Arousal, avoidant and decisional procrastinators: Do they exist? Personality and Individual Differences, 48, 926-934.
