Du har sett fram emot semestern. Äntligen får du och din partner pusta ut från en ansträngande vardag. Eller? För många innebär semestertider att konflikterna tornar upp som mörka moln på sommarhimmelen. Men du är inte ensam, i de allra flesta par uppstår bråk och konflikt. Psykologerna och parterapi-forskarna Neil. S Jacobson och Andrew Christenssen vet vad ni bråkar om i semestertider, och hur ni ska komma vidare.

Neil. S Jacobson och Andrew Christenssen, upphovsmännen till Integrated Behaviorual Couples Therapy, IBCT, har i många år studerat par för att ta reda på vad par egentligen bråkar om, och om det finns några mönster. Jacobson och Christenssen hittade ett antal vanliga huvudteman i parens konflikter, de vanligaste var enligt dem: närhet eller distans, kontroll och ansvar och konventionell möter okonventionell. Parets huvudsakliga temakonflikt kommer troligen från olikheter mellan partners. Att det är just dessa olikheter, som uppfattas vara boven till problemet, är ett grundläggande missförstånd, menar Jacobson och Christenssen. Olikheter behöver inte vara oförenligheter.

Det allra vanligaste temat handlar om närhet och distans. En partner kräver mer tid tillsammans, eller mer närhet, medan den andra kämpar med näbbar och klor för att få vara själv och slippa krav. Temat, som exempelvis närhet och distans, reflekterar inte sällan olika idealbilder av hur ett förhållande ska vara. Istället för att acceptera olikheterna – betraktas olikheterna ofta som ett fel som måste åtgärdas hos den andra. “Han har nästan ett sjukligt behov av bekräftelse och närhet!” eller “Hon är mer lik en isdrottning än en kärleksfull partner!”. Båda partners drömmer den ultimata lösningen på konflikten – att den andra ska förstå hur fel den har och äntligen förändra sig.

Ett annat vanligt tema är ansvar och kontroll. Det kan handla om att den ena partnern är ansvarig för alla finansiella beslut, och önskar att den andre kunde ta mer ansvar, eller att en partner, ofta kvinnan i traditionella heteropar, har varit tvungen att ta allt ansvar över hushållet och nu önskar att mannen skulle kunna rycka in och ta åtminstone hälften av hushållsgörat.

Ett tredje tema i parens konflikter, konventionell möter okonventionell, förvånade Jacobson och Christenssen. Konflikten uppstår när en konventionell person vill fylla sitt liv med mer äventyr och passion, och finner det hos den perfekta partnern. Denna person letar inte sällan efter trygghet och en chans att lugna ned sig – och hittar dessa sidor hos den trygga, i hemlighet äventyrssökande, partern. Båda upplever stor besvikelse när den andra visar sig vara tvärtemot det den verkade vara. Den äventyrliga börjar längta efter barn – och den lugna startar upp en alltmer utsvävande livsstil.

Det är inte själva skillnaderna som är problemet – utan polariseringsprocesssen som fördjupar dem och förvandlar olikheter till oförenligheter, menar Jacobson och Christenssen. När ångestfyllda eller upprörda partners hamnar i konflikt om olikheterna leder det ofta till övertalningsförsök och krav på förändring. Denna övertalningskampanj har oundvikligen motsatt effekt – att åsikterna hårdnar och avståndet ökar – både partners vill ju bevara sin integritet. Skillnaderna ökar, när du och din partner drar mer och mer åt olika håll.

Vad är då lösningen på polariseringen?
Acceptans och förändring är två olika sätt att lösa relationsproblem. Ett relationsproblem kan antingen lösas med att du accepterar olikheterna, eller en kombination av förändringsförsök och acceptans. I en parrelation är man ofta oense om vad som utgör den fasta kärnan av en person, och vilka egenskaper eller beteenden går att förändra. Acceptans handlar inte om att resignera eller att förvandla dig själv till en dörrmatta, det betonarJacobson och Christenssen i sin bok. Acceptans är att tolerera beteenden som du betraktar som onödiga, dumma eller felaktiga, för att du förstår den djupare innebörden eller det större sammanhanget som just det beteendet har uppstått. Kanske uppskattar du till och med de positiva konsekvenser som det beteendet ibland tillför till er relation, exempelvis att den närhetssökande erbjuder så mycket värme och gemenskap, eller att den ansvarsfulle faktiskt får er ekonomi att gå runt.

Du har rätt att be om förändring, och din partner har all rätt att neka. Det gäller att veta vad du måste acceptera och vad som går att förändra, en leopard kan inte tvätta bort sina fläckar.

av: Linda Backman, Psykologfabriken
foto: foto flickr.com/jg33
Publicerades ursprungligen i Modern Psykologi
Läs mer: Alan E Fruzzetti, Neil S. Jacobsen & Andrew Christensen “Acceptance and Change – A Therapist Guide to transforming Relationships”. och “The high conflict couple – A Dialectical Behavious Therapy Guide to Finding Peace, Intimacy & Validation”.

Fotnot: Jacobson och Christenssen betonar att det finns problem som aldrig ska accepteras; otrohet, misshandel och missbruk är inte förmål för acceptansövning.