Leonardo DaVinci. Picasso. T.S Eliot. Tre personer som blivit historiska och ihågkomna för sin kreativitet. De har skapat uppfinningar, konstverk och poesi som lever kvar än idag. Tror du att de gjorde det för sig egen eller för andras skull?
Att kreativitet är viktigt är de flesta överens om. Kreativitet är en av de aspekter som leder till flourishing. Däremot råder delade meningar om vad kreativitet är och vem som är kreativ. När vi tänker på kreativitet föreställer vi oss ofta de historiska uppfinnare, konstnärer eller artister som blivit kända som kreativa genier. Man kan få för sig att det bara är enskilda individer som kan vara kreativa och att de är det enbart för sin egen skull.
Faktum är att det inte stämmer. Tvärt om. Adam Grant har gjort ett stort jobb med att visa hur prosocialt beteende, att bete sig hjälpsamt gentemot andra, bidrar till både välmående och bättre resultat i en organisation. Nyligen hittade jag en studie där han även visar hur prosocialt beteende gynnar kreativiteten.
Vi kommer att lära oss två faktorer som är viktiga för kreativiteten i en organisation. Vi kommer också att se hur inramningen, framingen, av ett problem får stor betydelse för kreativiteten. Det hjälper oss alla att nå flourishing.
För att någonting ska vara verkligt kreativt behöver det innebära två viktiga delar: De ska vara nya och de ska vara användbara.
Nya idéer är relativt enkelt att komma på, desto svårare med användbarheten. Adam Grant undersökte människors kreativitet i problemlösning på olika arbetsplatser. Han ville se om kreativiteten varierade beroende inramningen, framingen, av problemet.
Deltagarna delades in i grupper. Samtliga fick utmaningen att lösa verkliga scenarion som relaterade till deras arbete. Vissa fick veta att de löste problemet för sin egen skull, med sig själva som slutanvändare. Andra fick veta att de löste problemet för någon annans skull, exempelvis en kollega eller en kund. Experter kallades in och bedömde lösningarna i två steg: hur nya lösningarna var, samt hur användbara de var. Alltså, om de var kreativa i ordets rätta bemärkelse.
I det första steget, om lösningen var ny eller ej, såg man ingen skillnad mellan de som löste problemen för sig själva jämfört med de som fokuserade på andra.
Men, i det andra steget gällande användbarheten, såg man tydlig skillnad. De som fokuserade på sig själva kom sällan på särskilt användbara lösningar. De som fokuserade på andra kom på mycket mer användbara lösningar.
Det här visar hur viktigt det är att ta andras perspektiv. Kanske kan du, när du brottas med ett problem i din vardag, dra nytta av de här kunskaperna. Genom att ta ett nytt perspektiv och rama in problemen på ett nytt sätt, kan du öka kreativiteten.
Sammanfattning:
• Kreativa idéer behöver vara både nya och användbara
• Alla kan komma på nya idéer, utmaningen är att också komma på användbara idéer
• Genom att ta ett nytt perspektiv och fokusera på kollegan, kunden eller vännen som ska gynnas av lösningen, kan vi nå större kreativitet och flourishing
Referens: Grant, A., Berry, J. W. (2011) THE NECESSITY OF OTHERS IS THE MOTHER OF INVENTION: INTRINSIC AND PROSOCIAL MOTIVATIONS, PERSPECTIVE TAKING, AND CREATIVITY. Academy of Management Journal. Vol. 54, No. 1, 73-96
Du kan göra vardagen enklare, effektivare och bättre för människor. Vill du veta hur?
Kontakta Beslutsbyrån.
