I barnprogrammet Mupparna figurerar en blå fluffig karaktär vid namn Cookie Monster. Känd för sin stora kärlek för kakor sätts hans viljestyrka ständigt på prov då han å ena sidan vill frossa i läckra bakverk, å andra sidan anstränger sig det yttersta för att utöva självbehärskning. I sin egen version av Icona Pops stora hit “I Love It” sjunger Cookie Monster om hur svårt det är att slitas mellan omedelbar tillfredsställelse och att behöva lägga band på sig själv. Låten “Me Want It (But Me Wait)” är dock inte bara en välgjord parodi, utan ger också en inblick i ett av psykologins mest spännande områden – självkontroll.
Begreppet självkontroll brukar vanligen definieras som förmågan att reglera sitt eget beteende, i synnerhet att hämma impulsen att agera kortsiktigt till förmån för ett mer långsiktigt mål. Detta är bland annat relevant när vi ska genomföra en uppgift som inte upplevs tillräckligt belönande att ägna sig åt i stunden, liksom för att handla mer övervägt i vår vardag. Självkontroll studeras i en rad olika vetenskapliga discipliner, inte minst inom psykologisk forskning. Framförallt har det varit av intresse att studera skillnader i självkontroll mellan individer, samt att se om detta har ett samband med händelser senare i livet.
En person som ofta lyfts fram som förgrundsgestalt inom forskning på självkontroll är Walter Mischel. I en serie experiment där barn skulle välja mellan en liten men omgående belöning, respektive en större men framtida belöning, undersökte han i vilken utsträckning de klarade av att reglera sitt eget beteende. Resultatet från dessa så kallade marshmallowexperiment pekar på att de barn som förmådde vänta längst med en omedelbar belöning också hade bäst förutsättningar inom en rad områden senare i livet, bland annat prestation i skola och arbetsliv, samt förmågan att upprätthålla sociala relationer.
I ett stort projekt som bedrivs i Nya Zeeland har betydelsen av självkontroll bekräftats ytterligare. Genom att följa samtliga personer födda i staden Dunedin mellan åren 1972-1973 fram till vuxen ålder har forskare kunnat se hur självkontroll påverkar en mängd aspekter i livet. Bristande självkontroll som barn, mätt genom observationer av deras omgivning, har visat sig vara förknippat med lägre socioekonomisk status, större sannolikhet att utveckla beroendeproblem, samt sämre hälsa. Självkontroll tycks med andra ord fungera som ett skydd för många av de svårigheter vi riskerar att stöta på i våra liv.
Såväl marshmallowexperimenten som Dunedinstudien visar dock att självkontroll inte bara fastställs av genetiska faktorer, utan också är en konsekvens av de erfarenheter vi gör som barn. Låg förutsägbarhet, kaotisk uppväxtmiljö och bristande uppfostran försämrar förmågan att hämma våra impulser och agera mer målinriktat. Det finns därmed god anledning att redan tidigt i livet skapa en stabil tillvaro och hjälpa individer träna sin förmåga till självbehärskning. Därigenom förbättrar vi inte bara deras möjligheter att uppnå sina mål, det minskar samtidigt risken att hamna på fel väg i livet.
Akademisk referens: Mischel, W., Shoda, Y., & Peake, P. K. (1988). The nature of adolescent competencies predicted by preschool delay of gratification. Journal of Personality and Social Psychology, 54(4), 687-696.
Moffitt, T. E., Arseneault, L., Belsky, D., Dickson, N., Hancox, R. J., Harrington, H. L., Houts, R., Poulton, R., Roberts, B. W., Ross, S., Sears, M. R., Thomson, W. M., & Caspi, A. (2011). A gradient of childhood self-control predicts health, wealth, and public safety. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 108(7), 2693-2698.
