Träna på att bli mer hoppfull

Lagom till december skrev jag en kurs om hopp till Psykologifabrikens psykologiska gym Habitud. Det var den första kursen jag skrev under min praktik på Psykologifabriken och därför ligger den mig lite extra varmt om hjärtat. Min praktikperiod börjar lida mot sitt slut och snart väntar fortsatta psykologistudier i Umeå. Därför tänkte jag skriva denna bloggpost för att förmedla vad jag har lärt mig om hopp. Kursen jag har skrivit består av fyra konkreta övningar, så kallade träningstips, som är baserade aktuell forskning på hopp. I denna bloggpost ska jag även berätta hur det gick för mig när jag själv testade dessa fyra tips. 

Så varför valde jag att skriva om hopp och vad är det som är så bra med hopp egentligen? I den forskning som finns på hopp har man bland annat sett att hopp har starka samband med upplevd känsla av meningsfullhet och lösningsfokuserad problemhantering. Dessutom verkar en låg grad av hopp vara associerat med depression och ångest. Egentligen är väl detta ganska logiskt. Många av oss förknippar kanske just hopp med att se ljust på framtiden och en känsla av att saker och ting kommer lösa sig till det bättre. Det blir då förståeligt att forskningen visar på ökade känslor av meningsfullhet hos personer som känner mycket hopp och högre nivåer av depression och ångest hos de som känner lite hopp. Men vad är egentligen hopp? Och hur kan man jobba med att bli mer hoppfull? Jag har djupdykt lite extra i en teori som kallas för hoppteorin. Det är även den teorin som träningstipsen är baserade på.

Hoppteorin bygger på mål

Vi vet alltså att hopp är bra för oss men hur kan vi definiera den breda termen hopp? Det finns många forskare som försökt sig på detta men den förklaringen som fått störst genomslag är den i den amerikanska psykologen och forskarens C.R. Snyders teori “Hope theory”. Den definierar hopp som ett positivt tillstånd där vår målinriktning och vår planering mot målet interagerar. Det leder i sin tur till en känsla av att våra mål är möjliga att nå.

Varför är mål så viktigt då? Jo, Snyder menar nämligen på att att en grundförutsättning för att kunna känna hopp är att ha något att hoppas på, alltså ett eller flera mål.

Enligt denna teori består hopp av två olika komponenter: 1) “Pathways thinking” och 2) “Agency thinking”. Pathways är olika strategier för att nå mål och varje gång vi funderar på hur vi ska nå våra mål ägnar vi oss åt pathways thinking. Personer som har en hoppfull inställning tenderar att söka efter flera olika strategier för att nå målet för att kunna vara förberedda på och ta sig förbi eventuella hinder. Agency är våra tankar gällande vår förmåga att påbörja och genomföra våra uttänkta strategier.

Så, intressanta teorier men hur går vi då till väga om vi vill bli mer hoppfulla? Om vi vill ha allt det där härliga som verkar komma med att vara en hoppfullare person? Kan man träna på hopp? Nedan har jag försökt mig på just det när jag testar mina egna träningstips på hopp.

Så: Träningstipsen i kursen om hopp – hur var det att göra dem?

Här börjar mitt träningspass i hopp! Jag valde att göra träningstipsen i den ordning de kommer i kursen men man kan såklart välja vilken ordning som helst. Man kan också korta ner sitt träningspass och bara göra en eller två övningar. Nu kör vi!

Hoppfull med det bästa som kan hända

Utmana dina tankar nästa gång du sätter upp ett nytt mål på jobbet. Fråga dig själv “Vad är det bästa som kan hända?” Skriv ner dina tankar på ett papper eller i mobilens anteckningsfunktion för att kunna titta tillbaka och påminna dig själv. 

Det här träningstipset testade jag när jag skulle hålla en workshop som jag var nervös inför. Jag tänkte alla möjliga katastroftankar innan. Typ att jag inte skulle hålla tiden, att deltagarna skulle säga att “hallå, det här är bullshit!” och andra mer eller mindre realistiska scenarier. Sen testade jag det här träningstipset under en handledningstimme med min praktikhandledare Oskar och började då istället tänka på vad som var det bästa som kunde hända. Det fick mig att känna mig taggad snarare än orolig inför workshopen och det fick mig även att fråga mig själv: Vad kan jag göra för att uppnå det här scenariot? Jag började alltså tänka kring strategier för att nå mitt drömscenario, det vill säga Pathways thinking i hoppteorin.

Hoppfull med höjd ribba

Utgå ifrån ett mål som du brukar klara av. Testa att sätta ett lite högre mål för denna vecka. Gärna ett mål som det finns en risk att du inte kommer klara av. 

Jag försökte göra det här träningstipset men upptäckte att det var lite svårt när man har så olika saker att göra varje vecka och när man dessutom är ny på en arbetsplats. Så jag bestämde mig för att helt enkelt bara sätta upp ett högt mål som jag inte är säker på om jag kommer klara av. Så nästa vecka ska jag satsa på att skriva två kurser och ett och ett halvt blogginlägg. Känns motiverande att veta att man har grejer att göra i dessa tider av allmän tristess. Också hoppfullt att tänka att man måste uppa sitt game lite!

I det här tipset jobbade jag med strategin Agency thinking i hoppteorin – genom att höja ribban kan jag påverka mina tankar kring vad jag är kapabel till att att påbörja och genomföra.

Hoppfull med visualisering

Ta fram ett papper. Skriv upp 1) Ett mål som är viktigt för dig att nå inom sex månader 2) Tre delmål som leder till det huvudmålet 3) Ett potentiellt hinder för varje delmål 4) En alternativ väg runt varje hinder. Slut sedan ögonen och föreställ dig hur du tar dig förbi hinder för hinder och till slut uppnår ditt mål. 

När jag gjorde det här tipset frågade jag mig vad som händer om 6 månader? Jo, sommaren händer om 6 månader! På så sätt kom jag fram till att mitt 6-månadersmål skulle vara att hitta ett sommarjobb som är relaterat till mina psykologistudier. Mina tre delmål blev därav tre olika jobb som jag kan söka. Sedan var det bara att börja visualisera.

Jag gillade det här träningstipset eftersom det både innehåller en planering mot målet och en visualiseringsövning. Själva visualiseringen gjorde mig sugen på att börja sätta igång med mitt måluppfyllande! Här ägnade jag mig alltså åt strategin Pathways thinking i hoppteorin – jag tänkte i flera olika banor kring hur jag skulle nå mitt mål och ta mig förbi olika hinder på vägen dit.

Hoppfull framtid med tillbakablick

Tänk tillbaka på det senaste projektet som du var nöjd med. Skriv upp tre saker du gjorde som bidrog till att det blev lyckat. Försök att vara så konkret och specifik som möjligt!

När jag gjorde det här träningstipset tänkte jag tillbaka på en föreläsning jag höll i för någon månad sen som jag kände mig nöjd med. Dom tre bra sakerna jag kommer på att jag gjorde var att jag 1) Hade övat på materialet flera gånger innan men inte heller övat så mycket att jag gick på rutin 2) Jag involverade deltagarna med hjälp av frågor och övningar 3) Jag hade koll på klockan och anpassade innehållet efter hur mycket tid jag hade kvar.

Efter att ha gjort det här träningstipset känner jag mig hoppfull inför att kunna lyckas lika bra med en föreläsning igen. Dessutom fick jag också med mig tre positiva beteenen att fortsätta med i framtiden.

Hopp – ett träningspass

Nu har jag alltså testat att jobba på att känna mig mer hoppfull. Och visst fick det mig att se lite ljusare på framtiden och gav mig en känsla av att allt nog kommer att lösa sig till det bättre. Jag kanske inte har blivit en mer hoppfull person av att göra fyra träningstips men det här träningspasset i hopp gav mig i alla fall fyra hoppfulla stunder. Och precis som med all annan träning måste jag nog träna lite till för att uppnå önskad effekt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.