Här om dagen när jag gick längst en bilväg inne i stan slogs jag av en sak. Stora bilar med minst fem sittplatser passerar gång på gång. I de allra flesta sitter en ensam förare. Många skulle troligtvis spara både tid, pengar och hälsa genom att inte äga någon bil och i stället åka kollektivt, beställa en taxi eller samåka då de behöver ta sig till en plats snabbt. Men, det är få som vill, kan eller orkar ordna en samåkningsgrupp och det anses ofta för dyrt att åka taxi.

En bekant till mig bor i San Fransisco, en av de mest innovativa städerna i världen. Hon berättade om en spännande tjänst som faktiskt tar itu med detta och som blir allt mer populär. Med Lyft tillhandahåller vanliga människor sin tid, sin bil och sig själva som chaufförer. De skjutsar sedan andra till den plats de vill åka. När resan är avklarad får passageraren själv bedöma hur mycket de vill betala. Man kan se det som ett AirBnB för taxiresor. Självklart får chaufförerna gå igenom en rigorös säkerhetskontroll innan de blir godkända. Det är spännande att undersöka Lyft ur beteendeekonomiskt perspektiv. Jag kommer att tänka på flera saker som gör den framgångsrik:

• Vi kan anta att människor har en given referensnivå för sina taxiresor. Låt säga att referensnivån för en taxiresa är 500 kronor. Om man nu, med Lyft, kan få betala 400 kronor för samma resa, ökar naturligtvis viljan att åka.
• Med begreppet Pain of Paying menar man att människor upplever just en slags smärta och ovilja att betala saker. Det känns exempelvis enklare och mindre jobbigt att betala med kreditkort än med faktiska kontanter. Med Lyft sköts betalningen via telefonen, något som blir vanligare och vanligare även i Sverige. Det gör troligtvis att passagerarnas “pain of paying” minskar och man lägger gärna på några extra kronor, jämfört med om de skulle betala sin taxichaufför kontant eller med kort.
• En av de mest utstickande aspekterna av Lyft, är att alla chaufförer får dekorera sina bilar med en rosa mustasch på bilens front. Tycka vad man vill om det, men det väcker sannerligen en emotionell reaktion då man ser den. Att försöka tilltala system 1 får ofta effekt på människors beslutsfattande. Även detta har Lyft tagit vara på.

Det ska bli spännande att se om, eller snarare när, liknande samåkningstjänster sprider sig till Sverige.

Utvecklar du tjänster och vill förstå hur du kan göra vardagen enklare, effektivare och bättre för människor? Kontakta Beslutsbyrån.