Nyligen blev det klart att Microsoft köper Nokias mobiltelefondivision för 47 miljarder kronor. I senaste numret av tidningen Fokus går det bland annat att läsa om självsäkra Nokia chefer som inte tagit utmanare så som Apple på allvar. En Nokiachef sa bland annat följande om det faktum att Apple sålt fem miljoner Iphones:
— Det har vi gjort sedan i fredags.
En annan höjdare i det finska företaget sa följande 2009:
— Med sin Mac har Apple fått mycket uppmärksamhet i början, men likväl förblivit en nischtillverkare. Det kommer de även att bli inom mobiltelefonvärlden.
Givetvis finns det lika många förklaringar till Nokias fall som de finns miljarder som Microsoft betalade för företaget. Jag kommer främst att tänka på två tankefällor som beslutsfattarna på Nokia drabbats av. Dels så tror jag att de drabbats av den så kallade endowment-effekten. Effekten innebär att du anser att det du äger är betydligt bättre och mer värdefullt än det du inte äger. Mitt porslin är exempelvis det finaste som finns och min iphone är betydligt bättre än era androidtelefoner. Endowmen-effekten är ett välbeforskat fynd som alltså kan förklara en del av Nokiachefernas övertro till den egna produkten.
Begreppet sunk cost kan också förklara varför de agerade så sent som de gjorde. Sunk cost är egentligen ett samlingsnamn för all tid, pengar eller energi som vi lagt ner på något. Pengar och tid vi lagt ner på ett projekt är typiska sunk costs och ju mer vi fokuserar vi på dessa desto svårare kommer det vara att lämna projektet, även om det är tydligt att det är ett förlustprojekt.
Så, ingen superlång analys den här gången, bara ett enkelt sätt att ta hjälp av psykologi för att förstå varför saker blir som det blir.
