När det gäller människors målsättning är det förmodligen få saker som är så kända och har fått en lika stor spridning som verktyget SMART. Denna akronym, där varje bokstav motsvarar en av beståndsdelarna i att skapa användbara mål, är ett populärt verktyg bland alltifrån psykologer och konsulter till dietister och personliga tränare. Grundprincipen är att göra sina mål så konkreta som möjligt för att öka sannolikheten att de går att uppnå, något som utgör en central del för att lyckas åstadkomma en beteendeförändring. Detta gäller oavsett om det handlar om bryta gamla vanor eller motverka vår benägenhet att skjuta saker på framtiden.
SMART står för specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsbestämt, även om en uppsjö olika varianter av detta verktyg förekommer. I grund och botten handlar det om att undersöka huruvida sitt mål uppfyller samtliga beståndsdelar i syfte att ge sig själv ett försprång när det kommer till att lyckas uppfylla sina ambitioner. Anledningen till att verktyget fungerar beror nämligen på att det minskar antalet valmöjligheter när vi står inför en situation där vi ska jobba mot vårt mål. Tack vare att vi tydliggör vad, när och hur vi ska skrida till verket minskar risken för ursäkter och undanflykter, och därmed att vi kommer att ägna oss åt annat än det vi borde.
På samma gång bidrar SMART till att göra vårt mål mätbart, något som ökar förutsättningarna att utvärdera om vi har tagit ett steg i rätt riktning. Just bristen på återkoppling, det vill säga svårigheten att veta om vi har närmat oss vårt mål eller inte, är en av de vanligaste fallgroparna när det gäller att komma till skott. Utan någon form av återkoppling uteblir upplevelsen att våra ansträngningar lönar sig, vilket kan vara förödande för vår motivation och lust att fortsätta. Om vi till exempel inte vet hur vi ska bedöma resultatet av vår träning är det mycket sannolikt att tillfredsställelsen att ha uppnått ett resultat uteblir, och att vi snabbt tappar intresset.
SMART bör däremot inte betraktas likt ett heligt verktyg som alltid måste följas till punkt och pricka. Kritiker mot detta sätt att arbeta med målsättning menar bland annat att accepterat är detsamma som realistiskt, liksom att mätbart är detsamma som tidsbestämt. En stor del av verktyget kan med andra ord betraktas som överflödigt, men det betyder emellertid inte att den grundläggande idén inte är densamma. Syftet är fortfarande att göra vårt mål så konkret som möjligt för att öka sannolikheten att det går att uppnå. I takt med att vi blir allt bättre på målsättning kan vi dock lita mer på oss själva och enbart utnyttja verktyget när vi stöter på motgångar.
Några saker att tänka på i förhållande till dina mål:
Specifikt – gör ditt mål så konkret som möjligt
Mätbart – beskriv hur du vet att har uppnått ditt mål
Accepterat – finns det ett eget intresse att nå ditt mål?
Realistiskt – är ditt mål rimligt att uppnå just nu?
Tidsbestämt – beskriv när du har tänkt att jobba mot ditt mål
Akademisk referens: Koestner, R., Lekes, N., Powers, T. A., & Chicoine, E. (2002). Attaining personal goals: Self-concordance plus implementation equals success. Journal of Personality and Social Psychology, 83, 231–244.
Michalak, J., & Holtforth, M. G. (2006). Where do we go from here? The goal perspective in psychotherapy. Clinical Psychology Science and Practice, 13(4), 346-365.