Har du tänkt på att du kan bli lite snällare mot dig själv? Begrepp självmedkänsla har populäriserats av sociologen Brené Brown i sitt TED-talk som nått över 20 miljoner personer. Här på hemmaplan har författaren Agneta Lagercrantz tagit sig an ämnet i sin succébok Självmedkänsla. Vi ställde några frågor till Agneta om ämnet och frågade också hur man kan tillämpa det hon lär ut i boken.
Vad gjorde dig intresserad av självmedkänsla?
Att jag började fatta att jag hade en nedvärderande syn på mig själv. Och att så många verkade leva med en känsla av att inte duga. Varför? Idén till att skriva boken fick jag efter alla läsarmejl som kom till mig efter en SvD-intervju med Kay Pollak som pratade om vikten av att tycka om sig själv. Men boken dröjde tills forskningsområdet self-compassion tog fart.
Vilka är de viktigaste slutsatserna du drar utifrån ditt arbete med boken?
Att en stöttande, vänlig inställning till sig själv, istället för en pådrivande och självkritisk, kan göra en sådan skillnad. Jag mår mycket bättre, andra mår mycket bättre. Den inre slavdrivaren är väldigt tröttsam. Jag tror att självmedkänsla kan få många att våga slappna av, att inte alltid sträva efter att vara perfekta. Det är ju orimligt.
Vad skulle människor kunna göra annorlunda i sin vardag med hjälp av den kunskap du har samlat i boken?
I första hand känna efter hur den inre rösten låter, och om den är kritisk kanske öva på att säga något vänligt till sig själv istället. Efter ett tag kan den vänliga rösten faktiskt ta över. Det är som att dra ned axlarna och sluta stå på tå hela tiden.
Hur använder du själv (i vardagen) den kunskap du nu har fått?
Oftast genom om att bryta negativa tankar med ett stoppord – ”Självmedkänsla, självmedkänsla!” – eller genom att säga något accepterande och lugnande till mig själv: “Ja, det här känns skitjobbigt.” Det brukar ge snabb effekt. Plötsligt slutar de negativa tankarna att dra ned mig i dålighetskänslor.
Vad behöver vi lära oss mer om i framtiden inom ditt område?
Mycket av kunskapen bakom självmedkänsla är hämtad från evolutionspsykologin, och företrädarna betonar gärna att vi inte kan hjälpa att vi är födda med nervkretsar som drar igång hotsystemet om vi är självkritiska. Men samma kunskapsområde visar också vägen till hur vi kan få kontakt med trygghetssystemet för att utöva självmedkänsla. Forskarna hävdar att dessa nedärvda överlevnadssystem gjort människor programmerade för att bry sig om varandra. Eftersom man vet att det som mest effektivt blockerar empati är alexitymi, oförmåga att inte känna sina känslor, tror jag vi behöver lära oss mer om hur våra känslor spelar roll i samarbete, samhällsbygge och bemötandet av främlingar. Redan nu finns metoder för att träna upp förmågan till medkänsla. Här tror jag vi behöver ännu mer kunskaper för att vi ska fortsätta att bygga samhällen baserade på tillit.
För dig som vill testa några av Agnetas tips kan du anmäla dig till en gratis, e-postbaserad, kurs i Självmedkänsla. Använd formuläret nedan så är du snabbt igång!
Foto: Tore Kaarle
