Positiv psykologirörelsen har fått utstå en hel del kritik för att de undvikit att betona att ångest, lidande och negativa känslor är en självklar del av vad det innebär att vara människa. Att acceptera att man inte är lycklig jämt kan dock vara en ren lyckostrategi.

– Det är en vanlig missuppfattning att positiv psykologi bara handlar om positivt tänkande, menar Denise Clegg, redaktör för Positivepsychologynews.com och projektansvarig vid University och Pennsylvanias Positive Psychology Center.

– Vetenskapen kan bli alltför förenklad i populärpressen ibland. Men kärnfrågorna för den positiva psykologin är inte enkla alls. För mig så innebär ett meningsfullt liv, med stort engagemang och starka relationer nödvändigtvis en komplex tillvaro som omfattar hela spektrat av positiva och negativa känslor och upplevelser som man oundvikligen träffar på, säger Denise Clegg.

Det kan man dock knappast beskylla den positiva psykologins företrädare att ha varit särskilt tydliga med hittills. Tal Ben-Shahar, författare och föreläsare och en av de ansvariga för att kursen i positiv psykologi växte till Harvards mest populära kurs i mitten av 00-talet vill ändra på det. Nu i vinter har Ben-Shahar valt att betona lidandet i livet som något nödvändigt. Han har till och med satt det överst på sin nya lista med råd för att öka lyckan i livet: – Acceptera smärta i livet. Det öppnar för möjligheten att känna även djup glädje och lycka – de enda som inte upplever negativa känslor är psykopater och döda, skriver Ben-Shahar.

Owe Wikström är professor i religionspsykologi vid Uppsala universitet och författare till ”Sonjas godhet – medkänsla i en självupptagen tid”. Han tycker att forskningsfältet är viktigt, men att det har sina baksidor:
– Mycket av forskningen inom positiv psykologi låter bra, tycker jag. Det är intressant och viktigt, vad som vidmakthåller hälsa är skitviktigt att tänka på inom psykologin. Det gäller för oss att stärka det. Men man lägger lätt bördan för någons välfärd på individen. Det finns en risk att man spär på den individualism, narcissism och individualisering som finns i kulturen. Att du kan bli vad du vill. Tänker du positivt så blir du bra. Att ge en ensamstående trebarnsmorsa som knappt hinner sminka sig rådet att använda positiva affirmationer är cynism. För hennes välmående är inte beroende av psykisk styrka utan av omständigheter, menar Owe Wikström.

I den positiva psykologen Christopher Petersons forskning visas klara och tydliga samband mellan optimism och positivt tänkande och högre lyckonivå, oavsett socio-ekonomisk status. Peterson menar att det bland intellektuella ibland tycks finnas ett likhetstecken mellan optimism och dumhet.

– Alla våra föreställningar om framtiden kan inte placeras tjusigt i två grupper: de som är rätt och de som är fel. Utan det finns en tredje, ganska diffus grupp av föreställningar som kanske, kanske inte kommer att hända. Personer som tänker optimistiskt agerar mer än pessimister för att få dessa osäkra framtidsutsikter att hända – och ökar således chansen att de faktiskt ska hända, skriver Peterson som svar på kritiken.

Han menar att här finns en väldigt kraft i det positiva tänkandet som kritikerna underskattar. Sonja Lyubomirskys forskning bekräftar Petersons tes. Hon har visat att olyckliga och lyckliga människor genomgår likartade livshändelser, men tolkar dem olika.

Peterson tror, och får medhåll av Sonja Lyubomirsky, att en väg framåt för den positiva psykologin är att korsbefrukta den med neurovetenskapen. Vilket är precis vad Denise Clegg gör inom ramen för projektet Positive neuroscience på University of Pennsylvania.

– Vi hoppas att vårt arbete kommer leda till en bättre förståelse för den neurala basen för de kognitiva och affektiva förmågor som gör att människor blomstrar, säger hon.

Projektet har fått in ansökningar om forskningsmedel från 250 forskare runt om i världen, och kommer först i sommar att utse vilka som får anslag, på upp till 200 000 dollar. Så vad det kommer bli för resultat av forskningen – eller ens vilken forskning det kommer bli – är det för tidigt att säga något om.

Men det är nog ingen vild gissning att vi snart kommer veta vad en klyscha som ”det är inte hur man har det, utan hur man har tar det” betyder – på neuronnivå.

Under tiden hoppas svenska forskare på ett större genomslag för lyckoforskning och positiv psykologi i Sverige. Fram till för något år sedan ansågs vetenskapen om lycka tämligen banal och ointressant, men nu har den blivit rumsren även bland svenska akademiker.

– Med mer kunskap om vad som gör oss lyckliga borde vi kunna förändra samhället på sikt. Vill man uppnå något vill man ju veta hur. Och det lär vi oss genom information och kunskap. Jag tror inte att det är någon större skillnad mellan att försöka bli lyckligare i jämförelse med att uppnå något annat i livet. Det handlar om att läsa på, göra upp en plan och stegvis försöka förändra saker i livet, säger Filip Fors.

Text: Jenny Rickardson & John Airaksinen
Foto: elward-photography/flickr.com
Texten publicerades ursprungligen i Modern Psykologi, detta är del 3 av 4.
Lär mer: Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky
Lyckligare av Tal Ben-Shahar

Vill du veta mer om Lyckoforskning och Positiv Psykologi bör du kolla in vår utbildning Lyckolabbet!