Hur tillämpar psykologer sina kunskaper om psykologi i sin egen vardag? Vad inspireras de av? Och hur ser deras visioner om framtiden ut? Vi frågade några psykologer som vi tycker är spännande!
Först ut är Fredrik Livheim, legitimerad psykolog och forskare FORUM – Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet. Fredrik Livheim forskar bland annat på Acceptance and Commitment Therapy och har utvecklat “ACT – att hantera stress och främja hälsa” ett program som riktar sig till gymnasieelever.
Vilken psykologisk kunskap använde du senast i din vardag?
– Blev just uppringd för en timme sedan och blev erbjuden ett intressant jobb, stämde av mot mina värderingar (min livskompass) vilket jobb som är mest linje med vad jag tycker är viktigt, var jag tror jag skulle göra störst nytta och vad som känns mest vitalt. Bestämde att fortsätta med det jag jobbar med.
– Övade medveten närvaro imorse innan jag drog till jobbet.
– Lyssnade igår kväll på när min sambo ältade sitt jobb, till exempel hur bemöter man som lärare en 15 årig kille som kräver att läraren måsta skrika och slå sina elever för att “vara en man” och förtjäna “respekt”. Här fick jag använda mig av aktivt lyssnande, validering samt fundera hur man ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv kan bemöta detta.
– Haha, oj vad jag låter präktig!
Vad utanför psykologivärlden inspireras du av i ditt arbete?
– Buddhism. Vi inom västerländsk psykologi är verkligen på en “lekis-nivå” på vissa nivåer vad det gäller kognitiva teorier. Naturen älskar jag, särskilt havet! Nyttigt att få perspektiv ibland, naturen är stadig och påminner mig om min egen litenhet. Segla är bland det bästa som finns, hav, natur och man tvingas vara lagom medvetet nävarande…
Vad hoppas du att din forskning och din verksamhet kan leda till i förlängningen? Hur skulle ett samhälle se ut där det tas till vara fullt ut?
– En bättre värld. Mindre lidande… Människor som lever mer av sin fulla potential, som skapar sig liv de är nöjda med. Människor som bättre kan tackla och hantera oundvikliga svårigheter i livet.
– Sedan kan jag inte låta bli att hobby-spekulera kring samhällsutvecklingen i stort. Kanske borde vi som invånare på planeten och beslutsfattare dra i nödbromsen och fundera på vart vi är på väg. Vilket samhälle vill vi skapa och är vi inne på rätt spår för att uppnå det? Kanske göra en en livskompass på “planet-nivå”. Det finns stora orättvisor på planeten, människor i de rika länderna mår fysiskt bättre och bättre men psykiskt sämre, i alla fall om man tittar på de unga. Det är finanskris, budskapet som basuneras ut är lite i stil med, “shoppa oss ur krisen”, rädda marknadsekonomin! Detta är knappast en framkomlig väg om man tar hänsyn till klimatkrisen också. Kanske behöver vi ett paradigmskifte? Avsätta herr “Ekonomisk tillväxt” från ordförandeposten som styr vart vi är på väg, och låta våra prioriteringar om hur vi vill ha vårt samhälle styra vilka åtgärder vi ska ta till?
– Jag är ingen politiker och vet exakt hur man ska göra detta. Däremot en något bekymrad medborgare som anser att något bör göras.
Av: John Airaksinen