Organisationspsykologen Mattias Elgs uppdrag inför skidskytte-vm i Östersund kunde sammanfattas i två ord: fyll läktarna. Uppgiften blev en utmaning i konsten att förändra beteenden – i stor skala.
– Vi hade fått höra att det inte var någon mening att ha en invigning på stan, att det skulle komma max 1 000 personer. Men vi knöt näven i fickan och sade att vi skulle få dit minst 15 000, berättar Mattias Elg.
När Sahara Hotnights lagt ifrån sig instrumenten och invigningskvällen avslutats med fyrverkerier hade över 25 000 människor samlats i Badhusparken i Östersund. VM-generalen Bengt Eveby fick några dagar senare be om ursäkt för att de “totalt missbedömt” hur mycket folk som skulle komma. “Vi tyckte att vi slog på stort när vi dimensionerade området för 6 000 besökare”, sade han till Länstidningen Östersund.
Uppdraget som Mattias Elg och fyra andra psykologer fått två och ett halvt år tidigare var väldigt konkret: fyll läktarna. Östersund hade tidigare ordnat världscuptävlingar – och haft runt 1 500 personer i publiken. En siffra som skulle behöva mångdubblas om världsmästerskapet skulle kunna anses vara ett lyckat arrangemang.
Med organisationspsykologiska verktyg, bland annat beteendeanalys och Peter Senges modeller för delaktighet, lyckades Mattias Elg och hans kollegor att skapa engagemang för världsmästerskapet och motivation att hjälpa till hos bygdens skolor, organisationer och företag.
– Ett exempel är företaget Ullfrotté som från början hade tänkt att de skulle sponsra evenemanget med lite kalsonger. Det slutade med att dom skapade säljaktiviteter kring världsmästerskapet, tog dit kunder från 17 länder och byggde affärer för flera miljoner, berättar Mattias Elg.
Nyckeln var att hitta sätt där en skola eller ett företag som engagerar sig känner att de gör något som ligger i linje med sina egna mål.
– Jag tycker att vi organisationspsykologer är duktiga på att tänka kring målkongruens, och hjälpa företag att formulera mål. Där tror jag att vi är vassare än till exempel en typisk marknadsutbildad ekonom. Vi har en annan förståelse för människors känslomässiga bilder av mål, säger han.
Genom att låta en skola hjälpa till att ordna skridskoaktiviteter för arrangemangets gäster kunde världsmästerskapets mål att framstå som ett varmt hjärta, en omhändertagande värd förenas med skolans elevhälsomål om att skapa förebyggande aktiviteter.
– Då kände skolan att ‘det här gör vi inte bara för skidskytte-VM, utan det här gör vi också för oss själva’, berättar Mattias Elg.
Och hur gick det med att fylla läktarna på tävlingarna? Den 17 februari, på tävlingens sista dag, satte sig en rörd vm-general vid tangentbordet och skrev ett inlägg på arrangemangets hemsida.
“I dag på den sista dagen av VM vill jag bara, med kall näsa och varmt hjärta, omfamna er alla! /…/I skrivande stund vet jag att vi passerat ett sex-siffrigt besökarantal och hamnar runt 120.000. Jag tror jag ska skriva det igen; 1 2 0 0 0 0 besökare.”
