Den vanligaste definitionen av prokrastinering handlar om att vi gör ett medvetet val att ägna oss åt något annat än det vi borde trots vetskapen om att det kan rendera i negativa konsekvenser. I många vardagliga sammanhang kan det däremot finnas andra faktorer som gör oss benägna att lägga vårt arbete åt sidan. Det handlar bland annat om svårigheter att prioritera rätt, samt att ha svårt att hävda våra behov gentemot andra. Den mest förekommande orsaken till uppskjutande består dock av föreställningar vi har om oss själva och vad vi ska åstadkomma, något som ofta går hand i hand med det som brukar benämnas perfektionism.
Perfektionism leder till prokrastinering genom att överdrivet höga krav på sina egna prestationer hindrar individen från att komma till skott. Dessutom kan dessa krav göra det svårt att släppa taget om en uppgift eftersom resultatet sällan uppfattas tillräckligt bra. Perfektionism sätter således käppar i hjulet för vårt arbete, och kan i värsta fall skapa en situation som är svår att ta sig ur. För några personer kan det innebära att en uppgift görs om gång på gång tills dess att tiden börjar rinna ut. För en del kan det till och med gå så långt att det hindrar individen från att någonsin bli färdig, något som kan leda till mycket frustration och lidande.
Perfektionism behöver emellertid inte alltid orsaka några stora bekymmer. Robert Leahy, professor i psykologi vid Weill-Cornel Medical School, skiljer mellan adaptiv och maladaptiv perfektionism, och menar att höga krav inte nödvändigtvis är något negativt. Att eftersträva hög kvalitet och bra resultat kan vara en viktigt källa till motivation. Problemet uppstår däremot när våra krav hindrar oss från att agera flexibelt och anpassa oss efter den aktuella situationen. Det är när vi inte längre kan lämna ifrån oss en uppgift trots att den inte är perfekt som det orsakar svårigheter, vilket ger oss anledning att fundera över våra egna krav.
För att hantera maladaptiv perfektionism gäller det att pröva sina egna föreställningar om vad som skulle kunna hända ifall de inte uppfylls. I relation till prokrastinering kan detta ofta handla om tankar kring hur andra ska uppfatta en som person eller resultatet av sitt arbete ifall det inte är perfekt. Att undersöka vad de skulle innebära att göra avsteg från sina annars så högt ställda krav kan då ge värdefull information om att sina föreställningar inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten. Det kan i sin tur göra individen mer benägen att pröva alternativa sätt att handskas med sina uppgifter som är mer flexibelt och tolererar misstag.
Robert Leahys definition av adaptiv perfektionism:
1. Mina mål är höga, men realistiska
2. Jag gillar inte misstag, men jag kan acceptera dem
3. Jag balanserar det negativa med det positiva
4. Mitt jobb känns tillfredsställande
Akademisk referens: Pychyl, T., A., & Flett, G. L. (2012). Procrastination and self-regulatory failure: An introduction to the special issue. Journal of Rational-Emotive & Cognitive-Behavior Therapy, 30, 203-212.
Schraw, G., Wadkins, T., & Olafson, L. (2007). Doing the things we do: A grounded theory of academic procrastination. Journal of Educational Psychology, 99(1), 12-25.
