Att beteenden påverkas av konsekvenserna som kommer efter beteendet är något vi på fabriken ofta tjatar om. Pengar är ofta det medel som folk kommer att tänka på när det gäller belöningar och bestraffningar för att påverka beteenden. Nyligen så stötte jag på en beteendeekonomisk studie som visar att vi människor är betydligt mer komplexa än så.
De israeliska forskarna Uri Gneezy och Aldo Rustichini ville se om bestraffning var ett effektivt sätt för att få föräldrar att komma i tid till barnhämtningen på dagis. Forskarna identifierade 10 dagis som alla var ganska lika vad gäller bland annat bostadsområde, antal barn och föräldrarnas bakgrund.
Under 20 veckor mätte de sedan antalet föräldrar som anlände mer än tio minuter efter klockan 16.00, då förskolorna stängde. När mätningarna pågått i fyra veckor infördes böter på sex av de tio förskolorna. Dessa var givetvis slumpvis utvalda och boten låg på motsvarande 2,5 dollar. I slutet av varje månad var föräldrarna tvungna att betala in sina böter till dagiset. När det gått ytterligare tolv veckor avskaffades böterna.
Som ni kan se på diagrammet ovan så skedde det en ökning av förseningar så fort böterna infördes. Forskarna kunde säkerställa att skillnaden mellan dagisen som uppstod efter böterna infördes var statistisk signifikant. De fann också att antalet försenade föräldrar inte minskade till det förväntade värdet när väl böterna avskaffades.
Hur kunde bestraffning leda till att de beteenden som bestraffades också ökade? Forskarna hade sett till så att straffet ändå skulle vara så pass högt att det vid upprepade förseningar skulle kännas för de föräldrar som kom sent, så det var inte en fråga om huruvida boten var stor nog.
Kanske är det så att böterna ledde till att förseningarna kom att handla om vad beteendeekonomen Dan Ariely kallar för “marknadsnormer”. Utbyten när det kommer till dessa normer är tydligt definierade: du har förvisso gjort fel genom att komma försent, men du gottgör det genom att betala 2,5 dollar.
Motsatsen till dessa normer kallar Ariely för “sociala normer”, och här är gränserna betydligt otydligare. Nu handlar det om hur vi beter oss i relation till våra medmänniskor. En typisk sådan norm är att det är otrevligt att komma försent eftersom då får personalen inte gå hem i tid. Vilket såklart innebär ett visst mått av skam och skuld.
Studien visar med all önskvärd tydlighet att vi kan förändra beteenden genom att förändra konsekvenser av dem, men i det här fallet innebar införandet av böterna inte bara bestraffning – utan också en positiv konsekvens man inte förutsett.
Forskarna bakom studien menar själva att böterna troligen blev en lösning på de försenade föräldrarnas problem. Helt plötsligt fick de ju en “quick fix”, och kunde köpa sig fria från de skuldkänslor som förseningen väckt! Något som uppenbarligen var värt mer än 2,5 dollar.
Referens: Gneezy & Rustichin, Incentives, Punishment and Behavior (2004), Advances in Behavior Economics
