Mentala målbilder

Drömmar och visioner utgör en återkommande källa till glädje och inspiration i livet. Genom att fantisera om en tillvaro olik vår egen kan vi glömma bort vardagens tristess och hitta den drivkraft som krävs för att åstadkomma en förändring. En vanlig form av drömmar går under benämningen mentala målbilder, vilket handlar om att visualisera för sig själv det vi vill uppnå. Dessa har ofta stor betydelse för såväl vårt välbefinnande som vår motivation. Samtidigt kan målbilder också leda till att vi bli fastlåsta i vår nuvarande situation och orsaka prokrastinering om de inte leder till handling, något som även kallas för intention-action gap.

Att målbilder kan ha negativa konsekvenser är sedan länge känt inom psykologisk forskning. Risken med målbilder är nämligen att de blir en tillflyktsort i sig, något som generar välbehag och tillfredsställelse när vardagen känns tuff, men som inte för oss närmare det vi eftersträvar. Detta behöver inte nödvändigtvis vara ett problem, men om förhoppningen är att någon gång realisera sina målbilder är risken stor att de får oss att hamna på avvägar. Gabrielle Oettingen, professor i psykologi vid New York University i USA, har länge undersökt hur vi ska använda oss av målbilder på rätt sätt, och lösningen stavas mental contrasting.

Till skillnad från att enbart fokusera på det vi vill uppnå handlar mental contrasting om att även ta hänsyn till hur tillvaron ser ut just nu. Därigenom blir det enklare att jämföra målbilden med verkligheten, det vill säga kontrasterna mellan nu och framtid, och att identifiera vilka steg som behöver tas för att ro vårt mål i hamn. Istället för att fastna i fantasier uppmärksammar vi alltså även de hinder som finns, något som ökar sannolikheten att vi faktiskt skrider till verket. Gabrielle Oettingen menar att det ibland också får oss att inse att vissa målbilder är orealistiska, och att vi kan behöva omvärdera våra ambitioner

Mental contrasting kan med andra ord vara ett användbart verktyg för att minska glappet mellan intention och handling, framförallt genom att göra vår målbilder mer trovärdiga. Därmed omsätter vi lättare våra drömmar i praktiken och minskar risken för att våra målbilder enbart ska bli en flykt ifrån verkligheten. Att undersöka kontrasterna mellan det vi vill uppnå och hur vår nuvarande situation ser ut kan dock  genomföras på olika sätt. En vanlig metod är att utnyttja vår fantastiska förmåga att visualisera saker, men att utgå från just de kontraster som Gabrielle Oettingen har visat förbättrar vår motivation:

 

1. Sätt dig bekvämt på en stol och slut ögonen så att du lättare kan se ditt mål framför dig.

2. Föreställ dig ditt mål så tydligt du kan. Ägna några minuter åt visualisera hur det ser ut när du har uppfyll ditt mål; hur vet du att du har uppnått ditt mål, och vilka känslor väcker det hos dig?

3. Föreställ dig din nuvarande situation så tydligt du kan. Ägna några minuter åt visualisera hur det ser ut just nu; var befinner du dig på vägen mot ditt mål?

4. Jämför bilden av ditt mål med bilden av hur det för närvarande ser ut i ditt liv. Ägna några minuter åt att visualisera skillnaden mellan dessa två alternativ.

5. Utvärdera hur motiverad du känner dig att ta ett steg mot ditt mål. Avsluta med att ägna några minuter åt att identifiera några konkreta steg du behöver ta för att börja jobba mot ditt mål.

Akademisk referens: Adriaanse, M. A., Oettingen, G., Gollwitzer, P. M., Hennes, E. P., de Ridder, D. T. D., & de Wit, J. B. (2010). When planning is not enough: Fighting unhealthy snacking habits by mental contrasting with implementation intentions (MCII). European Journal of Social Psychology, 40, 1277-1293.

Oettingen, G., Mayer, D., Thorpe, J. S., Janetzke, H., & Lorenz, S. (2005). Turning fantasies about positive and negative futures into self-improvement goals. Motivation and Emotions, 29(4), 237-267.

Foto: http://www.flickr.com/photos/jarodcarruthers/