En vanlig fallgrop när det kommer till att få saker och ting gjorda i tid handlar om svårigheten att minnas när vi ska komma till skott. Utan någon form av påminnelse om när, var och hur vi ska agera är risken stor att vi ägnar oss åt annat än det vi borde. För att lättare skrida till verket och motverka prokrastinering gäller det därför att hjälpa minnet på traven. Därigenom ökar sannolikheten att vi handlar på rätt sätt i rätt situation, exempelvis att alltid ta oss till gymmet vid specifika veckodagar. Ett verktyg som kan underlätta detta kallas för implementation intentions, något som har fått stor uppmärksamhet inom psykologisk forskning.
Implementation intentions, enklast översatt till avsikt att utföra, bygger på att vi beskriver för oss själva i vilken situation vi ska genomföra vilket beteende. I grund och botten är detta något vi förmodligen redan tillämpar, till exempel när vi säger till oss själva att “på vägen hem från jobbet idag ska jag köpa med mig mjölk”. De flesta reflekterar dock inte över att detta är ett smart sätt för oss själva att förenkla senare minnesframplockning, det vill säga att vi skapar oss en påminnelse om att agera på ett visst sätt när vi väl passerar matbutiken. Samma princip har även visat sig minska risken för prokrastinering.
Peter Gollwitzer, professor i psykologi vid New York State University, har i ett flertal år studerat effekterna av implementation intentions för olika typer av beteendeförändring. Resultatet från hans forskning pekar på att denna typ av påminnelser kan öka vår förmåga att minnas när, var och hur vi ska agera på ett bestämt sätt. Anledning till att det fungerar antas bero på att vi skapar minnesregler för oss själva, så kallade cues, som hjälper vår hjärna att komma ihåg hur vi ska bete oss. Implementation intentions har bland annat visat sig förbättra följsamheten vid rehabilitering efter en skada, liksom öka chanserna att lyckas med en diet.
Grundregeln för att tillämpa implementation intentions på rätt sätt handlar alltså om att tydliggöra i vilken situation vi ska utföra ett visst beteende. Enklast är att beskriva detta som regler i stil med “om…så”, exempelvis “om jag får en räkning i brevlådan så ska jag betala den med en gång”. Det viktiga är att minska antalet valmöjligheter och att använda konkreta signaler i sin omgivning som påminnelser, i detta fall när en räkning dyker upp i brevlådan. Detta underlättar för att oss plocka fram rätt information ur minnet, något som gör det enklare att vi agerar som vi ursprungligen hade tänkt, snarare än vad som råkar dyka upp i stunden.
Akademisk referens: Gollwitzer, P. M., & Brandstätter, V. (1997). Implementation intentions and effective goal pursuit. Journal of Personality and Social Psychology, 73(1), 186-199.
Gollwitzer, P. M., Sheeran, P., Michalski, V., & Seifert, A. E. (2009). When intentions go public: Does social reality widen the intention-behavior gap? Psychological Science, 20, 612-618.
