Målsättning är ett effektivt sätt att öka såväl produktivitet som tillfredsställelse hos individer, grupper och organisationer. Genom att formulera konkreta och utmanande mål, samt att bryta ner långsiktiga ambitioner i mindre delmål, skapas en mängd fördelar som får oss att nå längre än om vi enbart förlitade oss på fraser som “att göra vårt bästa”. Målsättning har visat sig fungera bland annat genom att rikta vår uppmärksamhet mot det som är mest angeläget, öka vår prestationsförmåga, få oss att framhärda vid hinder och motgångar, och underlätta för oss att välja rätt strategi vid rätt tillfälle.
På samma gång kan emellertid målsättning resultera i en mängd negativa effekter, något som Lisa Ordóñez, professor i psykologi vid University of Arizona i USA, nyligen sammanfattade i en stor forskningsöversikt. Trots att konkreta delmål tenderar att föra något gott med sig så pekar mycket på att det samtidigt kan generera effekter som inte var avsedda. Framförallt tycks en överdriven tilltro till målsättning minska vår flexibilitet inför förändringar i vår omgivning, samt få oss att stirra oss blinda på kvantitet snarare än kvalitet. Lisa Ordóñez sammanfattar några av de störa fallgroparna med målsättning på följande vis:
- Minskat fokus – mål kan få oss att missa information som ter sig irrelevant i förhållande till målbilden, men som skulle kunna vara viktigt på längre sikt.
- För många mål – mål växer lätt i antal, och när vi står inför många mål tenderar vi att utföra de som är enklast snarare än de som är mest centrala.
- Korta tidspann – mål är oftast kortsiktiga till sin natur, vilket kan medföra att långsiktiga ambitioner får stå tillbaka för mer omgående resultat.
- Risktagande – mål som är alltför konkreta ökar vårt risktagande i olika situationer, något som kan leda till fler felaktiga beslut.
- Oetiskt beteende – mål som är överdrivet specifika ökar vår benägenhet att ägna oss åt oetiskt beteende, t.ex. att bortse från följderna av sitt handlande.
- Missnöje – mål som är för högt ställda från början, men ändå uppnås till viss del, skapar oftare missnöje än tillfredsställelse.
- Minskat lärande – mål som är konkreta minskar vår problemlösningsförmåga och kan få oss att hålla fast vid strategier som egentligen inte fungerar.
- Ökad konkurrens – mål som är konkreta, och dessutom fokuserar på externa värden som omsättning, leder lätt till ökad konkurrens mellan människor.
Målsättning kan med andra ord bidra med en mängd negativa konsekvenser trots att det på det stora hela är ett användbart verktyg. Lisa Ordóñez menar att det dessutom kan resultera i sämre motivation om alltför stor vikt läggs vid att vi ska uppnå enskilda delmål istället för att se till mer övergripande värden. Målsättning kan nämligen väldigt lätt leda till ett fenomen som kallas för det hedonistiska löpbandet, det vill säga att ständig måluppfyllelse är nödvändigt för att vi ska kunna känna tillfredsställelse med oss själv och vår tillvaro, snarare än att eftersträva det som verkligen betyder något i våra liv.
Målsättning är däremot inte alltid av ondo, och i jämförelse med att enbart förlita sig på vaga formuleringar om vad vi vill uppnå är mål trots allt att föredra. Lisa Ordóñez förklarar dock att för att få ut det mesta av sina mål, och samtidigt minska risken för dess negativa konsekvenser, gäller det att involvera både kvantitet och kvalitet, att säkerställa att kortsiktiga resultat inte ställer sig i vägen för långsiktiga mål, att utgå från gemensamma mål snarare än individuella, samt att etablera etiska riktlinjer och övervakningssystem som minskar risken för oetiskt beteende.
Akademisk referens: Ordóñez, L. D., Schweitzer, M. E., Galinsky, A. D., & Bazerman, M. H. (2009). Goals gone wild: The systematic side effects of overprescribing goal setting. Academy of Management Perspectives, 23(1), 6-16.
Locke, E. A., & Latham, G. P. (2002). Building a practically useful theory of goal setting and task motivation: A 35-year odyssey. American Psychologist, 57, 705-717.