Vad gör goda råd dyra och varför gör vi inte som experterna säger trots att vi vet att de vet bäst?

Varför är människor så tjurskalliga så de inte vill lyssna när de får något så värdefullt som ett råd? Och vad är det som gör att andra människor stör mig med att tycka och berätta saker som jag redan vet när jag är mitt uppe i något?

Anders Wiberg, är psykolog och kommer att gästblogga om samtalsträning på Psykologifabriken i några veckor. Under våren sänder han podden Enkla samtal, och på fabriken kommer han att skriva lite inför varje avsnitt.

I första avsnittet kommer frågan från en teknikkonsult vars goda råd inte följs. Vi pratar om hur man enkelt kan bli lite bättre på att hålla fokus på att ge råd så det hamnar rätt.

De flesta känner till KBT, det handlar om att arbeta här och nu, få verktyg och att lösa problem. På ett sätt går det att se KBT som en enorm bank med råd, och inte vilka råd som helst utan råd som har bevislig effekt om de följs eller som vi psykologer gillar att kalla det för – evidens. Förutom psykologer finns det dessutom böcker fulla med råd, självhjälpsböcker. Det finns bloggar, det finns podcastsändningar, tv program och youtubekanaler fullspäckade med råd om precis allt. Om det bara berodde på råden i sig så skulle vi antagligen inte ha några problem eller lidanden på vår planet. Nu är det som bekant inte så. Men varför? Det är ju onödigt. Varför följer vi inte alla goda råd? Själv borde jag äta mer fisk och mindre skräpmat, och använda tandtråd oftare. Det är väldigt bra råd som jag själv har svårt att följa, trots att jag gillar fisk och inte tycker att tandtråd är särskilt besvärligt

Det finns många anledningar till varför och en del är ett språklig anledning. Pratar vi om råd som en sak kommer vi
att tänka på rådet som en sak. Att inte använda ett råd är som att inte använda en penna. Saknar människan en penna så ger vi en och samma sak är det med ett råd. Om vi istället pratar om råd som en uppgift vi gör tillsammans blir det lättare att förstå hur det funkar när det funkar och även när det inte fungerar. Om du och jag ska bära något tungt och otympligt behöver vi både ha uppmärksamhet på vad vi gör själva så vi inte tappar det och vi behöver också vara uppmärksamma på varandra.

Rådgivningssituationer där den ena parten är aktiv och ger medan den andra är passiv och tar emot har dåliga förutsättningar att lyckas. Rådgivaren som kan engagera och aktivera den som ska få råd har mycket bättre förutsättningar. Ett råd som följs förutsätter ett bra råd och ett samarbete kring rådgivningen och ett råd som inte följs är ju ett bortkastat råd. Inom hälso och sjukvården finns det gott om stöd som visar dels att rådgivning för hälsoproblem förändrar
beteenden, och de som får prata med rådgivare som är tränade i att ge råd får signifikant större förändring på kortare tid än de som får prata med rådgivare som inte är tränade på att ge råd men kan sitt ämne (Rubak, Sandbæk, Lauritzen och Christensen 2005).

Jag kan alltså inte få mig själv att äta fisk och använda tandtråd, men jag kan alltså tränanågon annan att prata med mig som i sin tur kan få mig ändra mina vanor. Goda råd är många gånger dyra eftersom så många goda råd missar målet.

Lyssna på podden här!

Anders Wiberg

Principen om att träna samtal är precis som att träna allt annat, en idrott, ett instrument eller ett språk. Vi behöver börja med grunderna, men grunderna behöver också vara användbara och helst roliga. Det som är användbart och roligt blir vi duktiga på och det tycker vi är enkelt. I tio avsnitt av podden Enkla Samtal svarar jag på frågor och kopplar dem till grundläggande färdigheter på ett enkelt sätt.

Alla kan prata, och alla behöver inte bli bättre på allt i alla situationer, det räcker att vi kan tillräckligt mycket för att klara av de samtal vi behöver och vill ha. Ibland innebär att vi kan något bättre att vi kan göra svårare saker, spela svårare stycken på fiol eller under längre tid. Ibland kan det betyda att vi kan bli färdiga med uppgifter snabbare och få mer tid över till annat. Oavsett så hoppas jag att kunna bidra till ge alternativ och bättre möjligheter att lyckas med sina samtal.

Mer om Anders och podden hittar du på Facebook.

Akademisk referens: Motivational interviewing: a systematic review and meta-analysis, Sune Rubak, Annelli Sandbæk, Torsten Lauritzen, Bo Christensen (2005), British Journal of General Practice, April 2005, 305-312.