Redan i mitten på 1900-talet började man inom psykologin prata om konfirmeringsbias, vår tendens att i högre grad uppmärksamma information som stödjer vår uppfattning än sådant som går emot den. Bland annat har man studerat detta intressanta fenomen kopplat till våra politiska preferenser och i valsammanhang. En sådan studie visade på en oväntad effekt – hur tendensen till konfirmeringsbias påverkades av huruvida man befann sig på den till synes vinnande eller förlorande sidan inför ett val.
Studien genomfördes av Silvia Knobloch-Westerwick och Steven Kleinman vid Ohio State University 2008, bara fyra veckor innan det dramatiska valet i USA, som ledde till ett maktskifte och gjorde Barack Obama till president.
Experimentet gick i två steg. I det första steget fick 205 deltagarna genomgå en online-screening där man bland annat tog reda på deras politiska preferenser. Deltagarna behövde svara snabbt ifall de definierade sig själva som t ex liberaler, konservativa, republikaner, demokrater, patrioter mm. I denna del kunde man urskilja 76 konservativa/republikaner och 75 liberaler/demokrater.
Dessutom frågade man under screeningen hur ofta deltagarna använde sig av nyhetssajter, TV-sändningar samt tidningarnas pappersutgåvor som nyhetskälla.
Vidare, i steg två, fick deltagare läsa en för experimentet konstruerad online-tidning. Den hette “America’s National Forum – Online Opinion” och såg ut som vilken annan nyhetssajt som helst. Men det enda som gick att läsa i tidningen var 8 artiklar, vars rubriker och ingresser fanns på förstasidan.
Alla artiklar handlade om ett av fyra ämnen: vapenanvändning, aborter, minimilöner och sjukvårdsförsäkringar. För varje ämne fanns det en artikel som var typiskt konservativt vinklad (“Rätt till självförsvar”, “Det skadar att höja minimilönen”) eller typiskt liberalt vinklad (“Vapen är ett hot”, “Höj minimilönen!”). Artiklarna hade äkta material som grund och hade testats för att vara lika intressanta och informativa. Deltagarna uppmanades att klicka fritt, de fick läsa precis vad de ville och hur länge de ville, men de informerades om att den sammanlagda tiden inte skulle räcka för att läsa igenom samtliga artiklar. Ett datorprogram registrerade hur länge varje deltagare stannade på sidor med de olika artiklarna.
Vilka läste vad och vad drevs de av? Jo, liberaler/demokrater läste det som gick i linje med deras uppfattningar. Författarna menar att det är vanligt att sympatisörer till ett parti som är på väg att vinna valet drabbas av konfirmeringsbias, det vill säga selektivt uppmärksammar information som bekräftar deras åsikter. De konservativa/republikaner visade ingen konfirmeringsbias. Enligt forskarna är det också ganska typiskt för sympatisörer för ett parti som är på väg att förlora makten. Man menar att deras konfirmeringsbias kompenseras av ett större intresse för och nyttan av att ha koll på sin motståndare.
Enligt författarna kunde man observera samma mönster, fast spegelvänt, år 2000, då den demokratiske Gore förlorade mot republikanske Bush.
Förresten, det roligaste för dig som läser den här bloggposten: de som inte brukade läsa nyheter på Internet visade konfirmeringsbias (läste alltså mest om det som gick i linje med deras politiska preferens) men ingen konfirmeringsbias fanns bland dem som läste onlinenyheter ofta. Med stor sannolikhet, bra jobbat allihopa!
Foto: marcn/Flickr
