Hur vet man när en färdighet verkligen bemästrats? Kan man mäta att en person verkligen tillägnat sig nya kunskaper? Dessa var en del av de frågor som diskuterades igår när SWABA, Swedish Associaton för Behavioral Association, höll sitt höstmöte med temat ”Evidensbaserad pedagogik”.
Kommer du ihåg att vid något tillfälle under din skolgång, började matematik upplevas som något svårt och besvärande? Förespråkarna för ”Precision teaching” menar att det beror på att inlärning av t.ex. matematik ofta sker på fel sätt. I skolan bygger man ena icke-flytande färdigheten på den andra. Till sist faller hela olovliga bygget. Elever behöver helt enkelt få flyt i sina beteenden, innan de är redo att gå vidare till nästa steg.
Vad menas då med flyt? Sista föreläsaren ut under SWABA:s höstmöte, Martin Hassler Hallstedt, psykolog och forskare, pratade om att ett beteende har flyt när det utförs med både precision och fart – något som medför flera fördelar. Om ett beteende flyter, blir det lättare att komma ihåg, att applicera på nya sätt och i nya situationer samt att det inte lika lätt försvinner ur ens repertoar av beteenden. Att vara flytande är helt enkelt att få till det, på ett enkelt sätt. När elever blir flytande i de mest grundläggande färdigheterna, frigörs uppmärksamhet till kreativitet och problemlösning. Bums, blir undervisning både värdefull och kul! Okej, det krävs ofta ansträngning och tonvis av repetition innan dess.
Hur mäter man flyt i en färdighet? Ett beteende som kan upprepas väljs, t.ex. att lösa additionsuppgifter. Sedan räknar man hur många gånger eleven kan utföra beteendet under en bestämd tid. Forskningen inom området har tagit fram definitioner på vad som kan betraktas som flyt i flera olika beteenden. Kan du läsa 180 till 200 tecken per minut? Kan du på samma tid svara på 70-110 enkla multiplikationsproblem? Då har du flyt i dessa färdigheter (Binder et al, 2002). När en elev inte når uppsatta mål, så vet läraren att det är dags att ge nya instruktioner. Först när eleven fått flyt i färdigheten, är det dags att gå till mer avancerade uppgifter. Om man redan innan viss precision och fart uppnåtts, hastar vidare till nästa avsnitt, gör man eleven en synnerlig otjänst. Risken finns att självförtroendet och motivationen på sikt sjunker, liksom chansen att faktiskt kunna använda sig av den halvdant förvärvade färdigheten.
Tänk om skolan kunde uppgradera till läroplaner som faktiskt hjälper elever till flyt i beteenden. Det har nyligen konstaterats att det går utför för svenska elevers matematikkunskaper. Skolinspektionen har sagt att ensamhet i undervisningen är ett nyckelord i förklaringen, inte lågt satta mål. Mål, menar jag, blir vettiga först när de kan utvärderas, något som förutsätter att de är individuellt anpassade och mätbara. Flow i undervisningen är framtidens skola!
Text: Rebecca Andersson
