Är du arg, sur eller rädd just nu? Då arbetar hjärnan troligen enkelspårigt och fokuserar på detaljer. Är du glad, upprymd eller tillfreds för tillfället? Då jobbar din hjärna bredare, är mer öppen för nya intryck och lär sig lättare nya saker. Och en person som upplever glädje ser mer till helheten än detaljerna, och får lättare att hitta kreativa lösningar på problem.
Låter det som hokus pokus? Faktum är att det är en välbeforskad psykologisk mekanisk om positiva känslors funktion det handlar om. Varför har människan känslor? Negativa känslor som ångest, rädsla och ilska har länge haft en given funktion: de förbereder oss på flykt eller kamp. Blod strömmar från magen och frontalloberna till stora muskelgrupper, pulsen ökar, andningen blir häftigare – allt för att öka vår fysiska prestationsförmåga för att kunna springa undan ett upplevt hot. Men de positiva känslorna har inte haft samma självklara överlevnadsvärde. Psykologen Barbara Fredrickson har i ett par decennier forskat på känslor som glädje och intresse, och funnit att de också skapar specifik handlingsberedskap – precis som de känslor vi uppfattar som negativa. Medan negativa känslor smalnar av perspektivet och gör oss tunnelseende, så öppnar positiva känslor för ett bredare perspektiv. Fredricksons och andras forskning har visat att människor som upplever glädje löser problem snabbare och mer kreativt i flera geniala experiment. Här är några:
Kan känslor påverka läkares förmåga att sätta diagnos på en patient med kluriga symtom? En grupp läkare fick läsa en medicinsk tidskrift innan uppgiften, några fick inte göra något speciellt, medan en tredje grupp fick en lite påse med godis som de fick löfte om att äta efter uppgiften. Den glada gruppen – alltså de som fått godispåsen – satte korrekt diagnos dubbelt så snabbt som de andra grupperna som ingjutits med mer neutral sinnesstämning. De glada läkarna gav också mer än dubbelt så många kreativa förslag och fastnade inte lika lätt i tankegångar som de båda andra grupperna.
(Estrada, Isen & Young, 1997)
Känslosamma filmer påverkar hur vi tänker. Experimentdeltagarna lottades att se en av fem filmer: en film som skulle göra dem arga, en som skulle göra dem rädda, en som skulle göra dem glada, en som skulle göra dem nöjda och en med känslomässigt neutralt innehåll. Efter filmen uppmanades deltagarna att komma på så många idéer som möjligt till en aktivitet som de var sugna på. De som hade sett den glada eller den nöjda filmen kom på många fler idéer än de som sett den neutrala, skrämmande eller arga filmen.
(Fredrickson & Branigan, 2004)
Positiva känslor kan göra våra sinnen mer mottagliga för helhetsbilden
Deltagarna fick i uppgift att bestämma vilka två av tre figurer som var mest lika. Det fanns inget rätt svar utan man kunde basera sitt svar på helhet eller detaljer i bilden. Deltagare som befann sig i positiva känslotillstånd som glädje eller nöjdhet var mer benägna att se likheter i helheten, medan de deltagare som befann sig i negativa känslotillstånd som ilska eller rädsla fokuserade mer på detaljerna i bilderna. Liknande studier har också visat att människor som känner positiva känslor är mer benägna att uppmärksamma perifer information i bilder, medan människor som känner negativa känslor i större utsträckning enbart ser det som är i centrum på bilden.
(Fredrickson & Branigan, 2004)
Så vill du bli mer kreativ? Gör något du gillar: dansa, träna, umgås, titta på något kul på Youtube, läs en rolig seriestrip, titta på ett kort på någon du gillar, småprata i korridoren, ta en kopp kaffe, skicka ett sms och tacka någon för något hen gjort för dig. Och ta sedan itu med din uppgift. Kör du fast? Pausa med något upplyftande och ta nya tag.
Texten är en del av vårt träningsprogram i kreativitet – Idéfabriken