Meningen med livet är en klassisk och ofta genomfunderad fråga. Men varför grubbla så mycket på den när man kan testa den istället? Det är vad Johanna Djurberg, rektor på konstskolan Nyckelviksskolan i Stockholm, har gjort under en vecka. Hon var veckans vanebrytare på habitud och tog över instagramkontot @minhabitud där hon visade vilka utmaningar hon gjorde från det psykologiska gymmet. För att få fatt i några förslag på vad meningen med livet kunde vara för henne hade vi ett litet samtal.
Göra skillnad, lyckas att misslyckas och tålamod med sig själv och andra. Det var tre tankar Johanna Djurberg fick kring meningen med sitt liv. Under sin psykologiska träningsvecka gav hon sig sedan i kast med att utforska dessa teman. Här är utmaningarna hon testade och hennes kommentarer kring hur det gick:
Ge bort och lev längre
“Dagens utmaning har handlat om att bestämma en vänlig handling att ge bort till någon, till exempel erbjuda min hjälp och på så vis få reda på om jag gör just skillnad. Såhär gick det: en kollega uttryckte sin osäkerhet inför en ny arbetsuppgift. En knepig administrativ myndighetsgrej att komma loss i. Jag frågade om kollegan trodde att jag kunde vara till hjälp. Det trodde kollegan. Så där satt vi, jag guidade genom formuläret och så gick det tillslut som smort. Jag frågade personen om jag gjort skillnad, om jag hade varit till hjälp. (Och berättade om dagens utmaning) Svaret var bekräftande, jag hade varit till hjälp och stöd och nu kändes det inte längre alls krångligt att jobba vidare på egen hand.”
Berätta om ett misstag du gjort
“Dagens utmaning: Att skapa psykologisk trygghet i mitt team genom att berätta om ett misstag jag gjort på jobbet. Så här gick det med utmaningen: Jag har i flera dagar gått runt och påmint studerande och personal om hur viktigt det är att lämna anhöriguppgifter till skolan-ifall något skulle hända, en olycka, plötslig sjukdom.. Påminnelser har även gjorts av en kollega både muntligt och skriftligt. Helt enkelt började vi tjata. Men så insåg jag plötsligt nu i kväll att vad tusan det där rör ju även mig. Jag var en av dem som inte fyllt i och lämnat in. Jag har haft sådant fokus på alla i min omgivning att jag fullkomligt missat uppgiften själv. Det där med att föregå med gott exempel är inte alltid så självklart insåg jag. Jag skrev ett tacksamt men urskuldande brev till min kollega, bifogade anhöriguppgifterna och hoppas att jag genom att erkänna detta misstag även får kollegan att våga göra fel ibland.”
När kände du dig motiverad?
“Idag har min utmaning varit att ta reda på när en kollega kände sig riktigt motiverad på jobbet. På min arbetsplats Nyckelviksskolan arbetar många extremt begåvade och kreativa människor. Det är väldigt härligt att få ta del av de samtal som utspelar sig under till exempel en lunch. Vilka äventyr de ständigt är med om! Mycket fascinerande. Jag har funderat en del på varför de väljer att arbeta just på Nyckelviksskolan vid sidan av sina olika konstnärliga uppdrag och åtaganden. Idag ställde jag frågan till en kollega som har arbetat på skolan väldigt länge vad som motiverat just honom. Svaret lät inte dröja på sig och jag lyssnade länge på hur han beskrev vad som motiverade honom, i synnerhet i lite mer komplex arbetsuppgifter. Svårigheten i sig var menade han motiverande, och känslan av att ge något till skolan. Men att få min positiva feedback spelade en särskilt stor roll för honom framkom i vårt samtal.”
Med små handlingar utforskade Johanna sina tre förslag på meningen med sitt liv. Att göra skillnad, lyckas att misslyckas och ha tålamod med sig själv och andra. Hennes eget tack får avsluta denna sammanfattning av hennes fina träningsvecka:
“Hörni, nu tänker jag tacka så väldigt mycket för mig. Det har varit en otrolig vecka på många sätt, och de utmaningar jag delat med mig av har satt guldkanten på den! Tack för all feedback och fina ord under veckan.”