En alltför låg tilltro till sin egen förmåga kan ofta sätta käppar i hjulet för våra möjligheter att komma till skott med uppgifter i vår vardag. En vanlig anledning till prokrastinering stavas nämligen pessimism, det vill säga en låg förväntan att klara av det vi har framför oss. Utan en tillräcklig tilltro till oss själva undviker vi gärna åtaganden som i förlängningen skulle kunna stärka vårt självförtroende, samtidigt vi får svårare att hantera de hinder och motgångar som kan uppstå under arbetets gång. För många personer som ägnar sig åt uppskjutande kan det således vara viktigt att höja sin förväntan, något som i grund och botten handlar om att ta små steg åt gången och hela tiden utvärdera sina prestationer.
Dessvärre brukar rådet många gånger vara att vi enbart behöver intala oss själva att det kommer att gå bra så ökar i sin tur vår förväntan. Detta bygger på något som brukar kallas för affirmationer, att uttala positiva saker om sig själv i syfte att må eller prestera bättre. Utsagor som “jag är en älskvärd person” eller “jag är en stark och kompetent människa” har länge propagerats inom självhjälpslitteraturen som ett verktyg för att hantera olika typer av psykiska eller relationella svårigheter. Problemet med detta är dock att det aldrig riktigt har funnits något belägg för att affirmationer faktiskt fungerar, vilket har gjort det oklart om de hjälper eller stjälper våra försök att öka tilltron till oss själva.
Joanne Wood, professor i psykologi vid University of Waterloo utanför Toronto i Kanada, utförde därför en rad experiment för att ta reda på om affirmationer verkligen fungerar – i detta fall för att öka sin självkänsla. Resultatet visade att 52 procent av de tillfrågade ofta använde sig dessa uttalanden i sin vardag, men att de som upplevde sig bli hjälpta var personer som redan hade hög självkänsla. De individer med låg självkänsla uppfattade sig snarare bli negativt påverkade. Joanne Wood instruerade därefter deltagare att i olika sammanhang använda affirmationer på sig själva och sedan mäta deras självkänsla före och efter försöken, något som återigen visade att de med låg självkänsla inte alls gagnades.
En av anledningarna till att affirmationer inte hjälper de människor som bäst behöver dem handlar om att uttalanden av denna sort inte bedöms trovärdiga av personen som uttalar dem. Istället för att öka tilltron till sig själv fokuserar individen istället på skillnaden mellan hur det ser ut idag respektive hur den önskar att det såg ut, ett glapp som ofta känns oöverstigligt och pekar på egna tillkortakommanden. I relation till prokrastinering kan det exempelvis handla om att inte uppleva sig ha förutsättningarna att klara av en viss uppgift. Affirmationer kan med andra ord göra mer skada än nytta för de som är i behov av hjälp, något som är viktigt att tänka på när vi läser eller ger råd om hur de ska ta sig ur en besvärliga situation.
Akademisk referens: Wood, J. V., Perunovic, W. Q. E., & Lee, J. W. (2009). Positive self-statements: Power for some, peril for others. Psychological Science, 20(7), 860-866.
Eisenstadt, D., & Leippe, M. R. (1994). The self-comparison process and self-discrepant feedback: Consequences of learning you are what you thought you were not. Journal of Personality and Social Psychology, 67, 611-626.
