Psykologin om att jobba hemifrån – vad säger forskningen om att vara isolerad hemma?

Jag har lyssnat på Folkhälsomyndighetens råd i coronatider om social distansering och att jobba hemifrån, och vill dra mitt strå till stacken. Fast nu börjar det bli tråkigt. Oönskade orostankar ploppar upp. Detta gjorde mig nyfiken på vad forskningen egentligen säger om hur vårt psykiska mående påverkas av en tid i social isolering, och vad jag kan göra för att må bättre. Jag testar själv tipsen och delar med mig vilka som funkar för mig.I en serie med fyra blogginlägg kommer du får veta:

• Psykologin om att jobba hemifrån – Vad säger forskningen säger om att vara isolerad hemma?
• Hur kan du jobba hemifrån och må bra under tiden? 
• Hur kan relationer hjälpa oss att må bra när vi jobbar hemifrån?
• Jobba hemifrån för alltid? – från katastrofläge tillbaka till rutinerna

Kan ens psykiska mående påverkas av att jobba hemifrån och hålla avstånd till andra? 

Jag jobbar hemifrån, går inte och tränar och alla sociala sammankomster är inställda. Några nysningar (corona, pollen, hypokondri?) och jag har begränsat all fysisk kontakt de senaste 5 dagarna. Hur påverkar det här mitt mående? Jag märker att mitt vanliga mående oftare bryts av med känslor av deppighet, oro över hur vänner och familj mår och hur det ska gå för samhället, och rastlöshet över att vara så pass inaktiv. Jag hittade en intressant översiktsartikel över studier som undersökt effekten på ens psykiska mående av att sitta i karantän som publicerades nu i mars i tidskriften The Lancet. Även om min karantän är självvald så tror jag att många därute är i liknande situation som mig.

Vad händer med ens psykiska mående när man är isolerad?

Studien visade att sitta i karantän har negativa effekter på ens psykiska mående. Personer i karantän kan känna sig nedstämda, stressade, irriterade, få sömnsvårigheter, arga, oroade och ångestfyllda och känslomässigt utmattade. Det är kanske förståeligt. Trots allt har jag ju under dessa 5 dagar slutat gjort massor av de saker som fyller på med energi, positiva känslor och mening i mitt liv. Ingen endorfinkick av att cykla till kontoret på morgonen, inga skratt vid 10-fikat med kollegorna, ingen gruppworkshop där jag får hjälpa ett team utvecklas, ingen after-work med kompisarna och ingen middag med mamma på stan. Jag har också fått ett tillskott på saker som tar energi från mig, som oro över om jag kommer ha ett jobb att gå till när så många uppdrag ställs in och hur det ska gå för min pappas hälsa som är i en riskgrupp, fler tråkiga besked med aktiviteter jag sett fram emot som ställs in, och dessutom försämrad hälsa.

Studien visar också att det försämrade måendet kan sitta i en längre tid även efter karantänperioden. Och här spelar det roll vad du gör när du är hemma, även om karantänen mer är av självvald jobba-hemifrån karaktär.

Vad påverkar ditt mående när du jobbar hemifrån?

I artikeln har forskarna kartlagt faktorer som påverkar det psykiska måendet negativt under karantän:

• Tid. Ju längre du är i karantän, ju sämre riskerar du att må. 
• Rädsla för infektion. Rädsla och orostankar över din och din familjs hälsa kan öka när du är i karantän.

“Den där hostningen, är det corona? Eller pollenallergi?”. “Vad kommer hända pappa som är 70+ och inte är så sugen på social isolering?”

• Förlora vardagliga rutiner. Begränsad frihet och att inte kunna göra som vanligt kan leda till frustration och tristess.

“Är det ens någon idé att klä på sig vanliga kläder på morgonen?”, “Jag orkar inte laga mat, jag tar filmjölk. Igen.”, “Äh, kan jag inte åka till gymmet och göra passet på mitt program kan jag lika gärna strunta i att ens gå ut”.

• Minskad social och fysisk kontakt. Kan skapa tristess och en känsla av att vara isolerad från världen som upplevs stressande.

“Ingen weekend till Berlin med kompisarna. Inte ens en middag nästa helg. Vad händer i deras liv?”

• Otydlig information. Om det kommer skilda budskap från olika källor så fruktar man som individ det värsta. Det är också stressande om det inte är tydligt vad som är bästa sättet för dig att agera på.

“Är det farligt att ta ipren nu?”, “Ska jag hamstra matvaror eller inte? MSB säger att hushåll ska klara sig i några dagar, ska jag inte köpa lite extra ändå?”

• Oro över ens ekonomi och rädsla för minskad inkomst.

“Vad händer om jag blir av med jobbet för vi har för lite uppdrag, jag har ju precis köpt en bostadsrätt?!”

• Stigma. Du kan uppleva att andra börjar behandla dig annorlunda. Andra verkar rädda och misstänksamma, och du kanske hör en del kritiska kommentarer. 

Vissa saker kan du påverka själv, andra saker står utom din kontroll. I nästa bloggpost får du konkreta råd om vad du kan göra för att minska det negativa effekterna på ditt psykiska mående.

Detta är det första inlägget i en bloggserie med fyra delar på temat jobba hemifrån för att hålla social distansering. Nästa del fokuserar på hur du kan må bra när du jobbar hemifrån.

Brita Helleberg