Lättdistraherad

Lättdistraherad

På den populära sajten Kit.se blev jag nyligen intervjuad kring varför vi så lätt faller till föga när vi egentligen borde arbeta med något viktigt. Prokrastinering, eller uppskjutandebeteende, kännetecknas ofta av att vi medvetet väljer bort det som ligger i vårt intresse att slutföra till förmån för något som upplevs mer tillfredsställande i stunden. Det innebär att i konkurrensen mellan sådant som är bra för oss på längre sikt övertrumfar mer omgående belöningar nästan alltid vårt beslutsfattande, vilket leder till att vi spelar Candy Crush istället för att ta itu med den där uppgiften.

Just tidsaspekten är avgörande när det kommer till vår förmåga att genomföra olika aktiviteter. Om värdet eller moroten att utföra något infaller först långt fram i tiden kommer den utöva en mindre påverkan på vår motivation än sådant som ligger närmare oss själva i tid. Det innebär att många saker som vi omger oss av lätt blir distraherande – smartphone, sociala medier eller pratglada kollegor kommer förmodligen alltid att vara mer angenäma att ägna sig åt än att jobba på något som inte resulterar i en belöning förrän längre fram (vilket ibland kan handla om en hel livstid).

Det som konkurrerar om vår uppmärksamhet behöver dock inte alltid vara särskilt roligt eller trevligt i sig. Prokrastinering kan lika gärna innefatta andra lika tråkiga åtaganden, men i förhållande till det vi skjuter upp är det förmodligen mer intressant. Det kan handla om städning, organisering eller logistik, till exempel att strukturera mapparna på datorn istället för att skriva den där rapporten som ska lämnas in om en vecka. Uppskjutande behöver alltså inte rendera i att vi sysselsätter oss med roliga saker, vilket kan vara svårt att inse när en väl är inne i det.

Lösningen på problemet är emellertid rätt enkel, men svårigheten ligger i att hålla fast vid sina nya vanor. Att ta bort allt som distraherar är en av de lättaste men mest effektiva metoderna för att minska prokrastinering. Det kan röra sig om att stänga av alla notiser på sin smartphone, genomföra komplexa uppgifter i en ostörd miljö eller att diskutera en policy för att hantera störningsmoment i det öppna kontorslandskapet. Mängder med tekniska lösningar finns också, och i intervjun listas några favoriter för både smartphone och dator.

Akademisk referens: Seddigh, A., Stenfors, C., Berntsson, E., Bååth, R., Sikström, S., & Westerlund, H. (2015). The association between office design and performance on demanding cognitive tasks. Journal of Environmental Psychology, 42, 172–181.

MacCormick, J. S., Dery, K., & Kolb, D. G. (2012). Engaged or just connected? Smarthpones and employee engagement. Organizational Dynamics, 41, 194-201.

Foto: https://www.flickr.com/photos/joaquimrocha/